thewaybacktobalsby.se

Gokväll

 

Jag har idag gjort lite reklam för mitt bloggande genom en del vänner. Har också uppmärksammats på att jag inte ska lägga ner för mycket tid på det så det inte tar bort fokuset från mitt huvudändamål nämligen att träna och bli frisk, så att man kan återgå till ett fullt fungerande normal liv(vad nu det innebär) Även om man kan uppleva det som kritik så tar jag inte det så för jag ser det som att dom bryr sig om mig som person och vill att det ska gå så bra som möjligt med min rehabilitering. jag uppskattar att de gör mig uppmärksam på detta och bär det med mig som en insikt.

Har ju satt upp lite små mål för mig själv i min träning och mitt mående så gick ett av de må målen i uppfyllelse så härligt, och idag har varit en riktigt bra träningsdag :-)

 

Jag åt ju frukost som vanligt med barn och fru och fick i mig två rejäla muggar kaffe och sen var man dunderladdad för att ta itu med dagens bestyr.

Sen så gick jag och frun igenom vilka tabletter man haft tidigare och vilka jag har nu och så sorterade vi ut och slängde de som inte jag använder i apotekets återvinningspåsar. Känns fantastiskt att slippa det allra starkaste rävgiftet så bye bye pills och måtte jag aldrig behöva dom igen

 

 

Vi stod och pratade en stund och diskuterade vad som drabbat mig och hur det gått till, hon önskade mig lycka till med mitt tillfrisknande och sade att  citat "lova mig nu att du tar det lugnt och stannar upp med alla dina projekt"

 

Då var det dags för att rulla in på dagens träningspass för att låta t-shirten bli blöt ;-)

Cecilia som sjukgymnasten heter tog emot mig och vi började med lite benpress, benpress och benpress är kanske att överdriva men sträcka och böja benen i en benpressmaskin utan vikter det är också en  träning för mig.

Vidare gick vi över till en pilatesboll där jag skulle sitta och försöka hitta kroppens mitt och inte luta mig till varken höger eller vänster. När jag hittat mitten så skulle jag rulla fram och tillbaka och låta båda mina fötter gunga med så att fotsulorna gick upp och ned,med hälarna i golvet. Detta gick kanon och fötterna åkte nästan med automatik med i rullningen.

 

Efter detta ville hon att  jag skulle ta mig ur stolen och kravla mig ner på golvet vilket var en svår uppgift i sig, men när jag väl kommit ner så skulle jag ligga på rygg och ha en boll mellan knäna och sen skjuta upp svanken från golvet så man nästan gick upp i brygga :-).

Detta gick också förvånansvärt bra men jag har ont i min höft så när jag ändå låg som jag gjorde så tänjde sjukgymnasten ut baksidan på låret, så skön smärta det var om nu smärta kan vara skönt, men detta upplevdes skönt.

 

När detta var gjort skulle jag åter upp i rullstolen och därifrån sedan sittandes försöka flytta mina fötter framåt både vänster och höger. Höger är ju inga problem men vänster fot som jag haft som målsättning att kunna flytta utan hjälp var svårare. Jag kämpade och pressade foten sakta framåt och se det gick om än bara någon centimeter så gick det.

Jag vilade en stund för att sedan ge mig på det igen och se det gick hela 7 centimeter, vilket var en seger för mig, tänk 7 centimeter det är inte mycket men för mig är det enormt.

Jag var glad som en speleman och var nu helt färdig, så nu bröt vi för dagen.

 

 

Jag rullade bort till min husläkare och pratade med han ang. remiss till rehab i Hässleholm och han ansåg att det bara var trams av dom i Hlm och att jag definitivt hörde till deras område och inte skulle vara på den sjukgymnastik jag går på nu. Så han kulle tillsammans med sjukgymnasten skicka in en ny remiss och samtidigt ville han att psykiatrin i Kristianstad skulle göra ett utlåtande om min psykiska status vilket jag tyckte var bra.

 

Nu var det dags för att åter åka taxi hem till boningen och få i sig lite käk, var ju jätte hungrig efter träningen. Men innan det var matdags så var det en rundtur med vår fyrbentevän som blev överlycklig när jag kom hem. Det är så gott att mötas av en som alltid är lika glad när man öppnar dörren, man blir så jäkla glad. Väl ute rullade vi en rejäl runda som nog han uppskattade för det skulle lukta på var eller varannan meter hade nog sprungit någon tik som löpt, goa grejor det ;-)))

 

Väl hemma igen slog jag mig till ro för att få i mig lite föda, för att sedan rulla in i sängen för att ta en powernapp, men det gick ju inte eftersom nu ringde telefonen och vilka var det , jo kristianstadsbladet tänkte direkt : NEJ TACK men det var inte en prenumeration han skulle packa på mig utan han hade blivit uppmärksammad på min blogg och ville komma och göra ett reportage om mig, min blogg och min sjukdom.

Det känns väldigt konstigt och lite annorlunda att man ska bli uppmärksammad för sin sjukdom, vilket jag dock inte vet eller är det för mitt sätt att skriva och berätta i min blogg de vill vinkla det mot.

 

Vi har pratat om detta i familjen ikväll och vinklat och vridit på detta och kommit fram till att jag får själv avgöra detta och att vi får läsa igenom manuset innan det går i tryck så är detta ok.

Ska bli spännande att se vad de vill och hur dom tänker göra reportaget, utifrån vilket perspektiv kommer de att göra det??

 

Efter detta låg jag och funderade men lyckades till slut somna och blev väckt av tösen som kom och sa att en granne på gatan hade kommit in och ville se hur det var. Så jag blev lite tagen på sängen men upp och på med kaffet så piggnade man till. Vi satt en go stund och pratade innan han begav sig hemåt och det var dags för kvällsmaten.

 

Efter maten så plockade vi undan och frun gick ut med hunden och barnen hade läxor att göra, när väl frun kom hem igen så rullade jag in i sängen och ägnade resten av kvällen åt datorn och denna produkt

 

Så nu klappar vi ihop burken för denna dagen och ser fram emot en fulltecknad dag imorgon. jag väljer att avsluta med följande bild

 

Kramar från mig till er läsare