thewaybacktobalsby.se

Hej bloggvänner

 

Vilket underbar väder vi har haft dessa två dagar, strålande sol och man får hopp om att det finns en vår. Skillnaden mot andra vårar är att jag lägger numer märke till att snödropparna blommar och påsklijor och tulpaner är på väg att bryta igenom jordlagret och växa upp.

Det känns som jag lugnat ner mitt levnadstempo radikalt, men vad ska jag göra i rullstolen. Dessa dagar har jag mest suttit i stolen och gottat mig i solens strålar.

 

Förutom besrivningen över dessa två dagar tänkte jag ta upp ett ämne jag funderat på nämligen frispråkighet och kommunikation.

Jag kan tidigare ha känt ett obehag för att uttrycka till personer vad jag egentligen tycker oftast bara följt med strömmen kanske inte vågat riktigt ta fighten och säga min egen åsikt.

Vissa kanske inte upplever mig sådan men så har det faktiskt varit och det har varit ganska jobbigt att svälja mycket av det man vill säga.

En annan sak som jag kanske varit dålig på tidigare är att tala om för människor när dom gjort något bra eller gjort något som gjort mig glad. Att bekräfta andra människor helt enkelt.

Det sistnämnda har jag faktiskt jobbat med mig själv ganska mycket och tycker numer att jag är rätt så duktig på att höra av mig till vänner och berätta för dem vad de betyder för en och bekräfta då dom gör saker som är bra.

   

Har nu på senaste tiden även försökt tala om saker som jag upplever är fel eller dåliga utifrån mitt synsätt. Kanske en känsla som jag upplever just för tillfället eller som spontant dyker upp i mitt huvud och istället för att stoppa det i ryggsäcken har jag försökt vara öppen och berätta det, detta har då fått konsekvenser för att jag talar om min känsla då det sårat andra männiakor som tolkat saken jag förmedlat på ett annorlunda vis än vad som varit min intention.

Vill ju inte såra vänner och bekanta och få dem att ta avstånd från mig, vilket kan bli en konsekvens. Jag är ju inte sen att be folk om ursäkt om jag sårat någon eller någon tagit illa upp för mina synpnkter, men känner samtidigt att jag då får ändra min känsla för att tillfredställa min omgivning och inte göra någon illa.

Jag tycker att det inte blir riktigt korrekt om jag inte egentligen säger det jag tycker, samtidigt som det riskerar att bli komplikationer i ens umgängeskrets.

Det blir en svår balansgång att kunna uttrycka sin egen ståndpunkt utan att göra någon illa, att diskutera brukar vara en framkommlig väg om man kan förklara syftet med hur man uttryckt sig brukar det finnas en förståelse.

Behöver även träna på att vara uppriktig till dem det gäller utan att folk tar illa upp, det är inte lätt men man måste försöka.

Sen får jag nog tänka mig för lite extra innan jag säger något och inte vara så impulsiv i mina inlägg och kommentarer

 

Nog om detta tänkande och filosoferande..........................................

 

Söndagen var en riktigt trevlig dag dels för att jag för första gången kunde ta några steg med rullstolen som stöd för min gång. Jag trädde en hal socka på foten och fällde ner tippskydden på rullstolen och se på tusan jag gick minsann några steg hasandes med foten, men detta är såklart en början kommer bli längre sträckor framöver samtidigt som jag lyssnar på kropp och själ.

 

Under förmiddagen så ringde grannen och frågade om vi var sugna på att komma över på lunch då det serverades våfflor på deras altan, vi var inte sena att acceptera deras erbjudande. Min innan lunchen satt jag ute i solen och njöt, hunden kammade jag igenom utomhus och han var minsann still hela tiden, så lydig och duktig våran fyrbente vän är.

När vi sedan rullade över till grannen så tog vi rampen med oss som vi lägger vid trappen så att jag kunde rullas upp på deras altan.

Sen satt vi länge och fikade våfflor i solen på deras altan så gott och så mysigt, tack Ola och Helen

 

När vi sedan kom hem igen så kände jag mig trött så jag rullade in i sängen tog på mig lurarna och så sov jag, var som en ny människa när jag vaknade, fantastiskt skönt att låta kroppen styra ens liv. Behöver nog göra så här ett tag för att ladda de slutkörda batterierna.

 

Jag fortsatte kvällen i sängens tecken och låg mest och surfade runt på olika sidor på nätet. Har starka funderingar på att invenstera i ett utomhusspa. Funderar på att hämta hem ett från china, kanske någon av mina läsare har erfarenhet av det?? skriv då gärna om det till mig i kommentatersfältet. Ringde även sjukresor och beställde transporter till min sjukgymnastik, det fungerade smärtfritt så skönt.

Nu var klockan mycket och det var dags för att släcka ner dagens aktiviteter för att vara pigg till morgondagens övningar.

 

Vaknade redan vid 6 tiden och tyckte jag kände mig rätt så pigg så upp och på kaffebryggaren. Efter detta ett dopp i badkaret så man piggnade till och kände sig fräsh inför besöket hos sjukgymnasten senare.

 

Frukosten avnjöts tillsammans med frun eftersom barnen fortfarande sov. Efter detta var det dags för taxins ankomst så jag rullades ut och in i taxin, väl framme i stan så var jag rätt så tidig så jag rullade ut på en av gågatorna och satte mig och myste i solens sken och studerade människor som snabbt hastade förbi förmodligen iväg mot jobb eller andra viktiga saker.

Tänkte hur vansinnigt stressade många människor är i sin vardag och hur man jäktar sig igenom livet.

 

Nu var tiden inne för att rulla upp till sjukgymnasten och köra dagens träningsprogram. Kändes som man gör lite framsteg i sin träning, så oerhört gott att bara få röra på sig. Gjorde ett antal övningar sedan hjälpte hon mig att böja och sträcka på benet vilket inte är så lätt.

Kändes bra att kunna stå lite utan rullstolen också, att belasta benet och våga stödja på det.

Att lära mig att ta i lagom kommer bli viktigt framöver eftersom tar jag i för mycket så låser sig rörelsen och tar jag i för lite så tränas inte benet och armen tillräckligt, så lagom är bäst

 

Hade lite tid kvar innan taxin kom så jag satt ute och njöt en stund i det fina vädret, väl hemma fortsatte jag med att vara ute tillsammans med hunden.

Han hade nog också vårkänslor för han rusade runt i trädgården som en galning men stack inte iväg mer än en gång och då ut på cykelvägen för att slå en kiss.

Tränade lite olika kommandon som han lärt sig så roligt, hade även en leksak med mig ut som jag kastade iväg men han har inte riktigt förstått att han ska komma med den till mig när jag säger apport. Det kommer väl senare med mer träning.

Grannen som bor mitt över brukar ibland passa Ludde så de kom över för att hälsa, ludde låg dock kvar på mitt kommando men när jag sedan sa varsågod och hälsa sprang han fram till dem såååå duktig, blir så glad över hans insats. Det är en riktig goding våran hund, kan verkligen säga att jag älskar han.

 

Pojken min var verkligen hjälpsam när jag var ute, hämtade saker till mig, stekte ägg till mig och sig själv och kom ut och serverade mig :-))  och när jag sedan skulle in så rullade han upp mig för rampen till huset, känns konstigt att vara beroende av sina barn för att ta sig in i huset.

Men väldigt skönt att de ställer upp till 100 % för att hjälpa en, tänk vilka goa ungar vi har.

 

Rullade in i sängen och lade mig för att lyssna på lite musik men somnade så klart och sov tills frun väckte mig och berättade att de skulle köra in till stan nu.

 

Pågen som hade kompisar här blev hemma och senare på kvällen hjälptes vi åt att göra kvällsmaten och duka innan tösen och frun kom hem. Så roligt att kunna göra det ihop och att  man känner att man kan vara till nytta

 

 

Så nu håller jag kväll och samlar krafter till morgondagen och avslutar med dessa visdomsord