Godmorgon
Idag har jag en dag som inte är så rolig, har värk i kroppen och fick börja dagen med två alvedon.
Vet inte riktigt varför jag får ont men misstänker att jag ligger i för mycket och gör för mycket.
Vet inte riktigt när jag ska lära mig men jag gillar ju verkligen att vara igång och trivs med det. Det är alltid så svårt att lära sig hantera gränsen för att göra "lagom"
Älskar ju att fixa och dona med saker och ting men vill ju inte ha efterdyningar i form av värk och smärta.
Denna dag känns det som jag har ont i varenda muskelfäste i kroppen allt ifrån armbågar, rygg och ben. Det är ingen hit men om jag gör saker trots jag har ont så tänker jag inte så mycket på det och hjärnan distraheras från att bara ta emot smärtimpulser.
Det får visa sig under dagen vad jag orkar med idag, men överaktivitet och att inte känna begränsningarna har ju ett pris och det får man betala vare sig man vill eller inte.
Har funderat på att sätta upp mål för dagen och hålla mig strikt till dessa och det kanske kan funka, får helt enkelt prova mig fram.
En sak som komplicerar det är ju att man vill ställa upp för sin familj så mycket man kan för att vara en del av den, samtidigt vill man ju underlätta för resten av familjen genom att göra saker i hushållet så att de andra familjemedlemmarna kan ägna sig åt sina syssslor.
Man vill ju försöka underlätta så mycket som möjligt för ens fru också som har forskarstudier att göra, har ju varit tufft för henne sen jag blev sjuk. Hon har fått dragit hela lasset själv i princip och nu vill man ju försöka återgälda det lite.
Detta innebär ibland att man i sin iver att underlätta gör för mycket fast man egentligen i stunden inte tänker att det är för mycket så blir det ett baksalg med värk och smärta.
Ni ska veta att det är jäklar inte en lätt balansgång man har att göra med.
Idag har jag som målsättning att gå ut i graget och tvätta en av kåporna till motorcukeln vilket jag skulle må mentalt bra av. Att sitta där utan press och med go musik på spotify.
Under denna vecka har barnen höstlov vilket innebär att det är ju lite extra liv i luckan här hemma, det ska ju ordnas lunch, aktiviteter ska ordnas, kompisar ska sova över etc. detta är ju jätteskoj men tar ju samtidigt energi så det gäller verkligen att vila när huvudet säger det, för att inte bägaren ska rinna över.
Så fort jag känner att nu är jag trött så måste jag gå och lägga mig oavsett hur "uppe" jag är i saker och ting. VILA är veckans och mitt nya livs honörsord som jag måste lyda.
Det vardagliga bestyren så som tömma diskmaskin, tvätt, bäddning etc tar ju på krafterna det också. Från början av min sjukdom kunde jag ju ingenting i princip och nu fixar jag ju en hel del och reflekterar inte över att bädda sängen eller slänga in en maskin tvätt vilket egentligen är stora saker som jag från början av sjukdomen bara kunde drömma om.
Jag har ju gjort väldigt stora framsteg sen jag blev sjuk i februari då jag i princip bara låg i sängen och blev omhändertagen. Kunde ju inte ens gå på toa utan att någon hjälpte mig, detta får jag inte glömma i min framåtsträvan.
Må så gott så lovar jag att filma lite framsteg till nästa blogg
kram
Fantastisk livsglädje! Du har kommit långt med både det fysiska och psykiska det är ett sant nöja att läsa hur bra det går för dig!