thewaybacktobalsby.se

Ja Godmorgon underbara läsare

 

Idag när jag slog upp min blogg blev jag så super glad. En kommentar kan göra undervärk och frälsa ens morgon. Att få peppning från er läsare tror man kanske inte betyder så mycket men det gör det faktiskt  och kommentaren nu på morgonen gjorde verkligen gott

.

Under dagarna som gått sen vi hördes av så har det varit ganska okej. Under Söndagen så grjade jag mest med mitt nyinförskaffade projekt nämligen motorcykeln.

Var i garaget nästan hela söndagen och rengjorde och putsade, skruvade av kåpor och läste manualer för att lära mig om service och skötsel.

Skoj att få till sig nya kunskaper som oljebyte olika vätskenivåer etc. När kåporna var av så såg jag hur skitigt det var innanför dem så då får man väl passa på att tvätta den där också.

 

Gick sedan in för att fixa lite snabblunch till mig och familjen 

 

Efter detta gick jag och lade mig för att sova middag för att orka med eftermiddagen och kvällen. Tycker faktikt att jag varit på sannerligen gott humör hela dagen även om jag har en tendens att bli lite för lätt förbannad och irreterad, så startsträckan behöver tänjas ut lite men det blir inget bekymmer om man vårdar sina sinnen ordentligt.

 

Efter vilan tog jag och hunden en rejäl promenad för att få lite härlig höstluft och komma ut och motionera ens kropp.

Sen var jag ute i garaget igen för att sköta om den nya bebisen i huset, motorcykeln förstås innan det var dags att få lite kvällsmat och hålla för dagen.

 

Måndagen så skulle frun iväg på konferens på universitetet och vara iväg fyra dagar så det blev till att ha en ordentlig planering med träningar, matinköp och planering av middagar etc.

Viktigt med planering och struktur när man är själv hemma och ska dra runt skutan.

Kände mig faktiskt trött och sliten i kropp och själ. Var lite illa till mods, varför vet jag egentligen inte. Kunde bero på att jag har en del ärenden som jag skulle behöva få uträttat inget livsavgörande men ändå saker jag skulle vilja göra.

Är ju begränsad för att jag inte kan köra bil själv och inte kan trycka ner kopplingen, vilket är så surt.

Så jag kunde inte komma iväg på de ärendena som jag hade tänkt mig.

Så jäkla trött på att vara beroende var man än ska ta sig, riktigt hatar det och det skapar en frustration hos mig som är svår att tygla.

 

Under i princip hela förmiddagen låg jag i badet och gottade mig med telefonen i högsta hugg för att klara av en del administrativa göromål som legat och väntat.

Bland annat ringde jag skånetrafiken om en faktura på 64 kr vilket inte är någon stor summa men ville ändå veta vad denna summa handlade om.

Det visade sig att det var en färdtjänstresa från rehab. Tar ju inte färdtjänst från rehab utan därifrån är det sjukresor vilka inte kostar mig något eftersom jag uppnått maxbeloppet.

Fick reda på att sjukresor endast sker mellan hemmet och bostadsadressen så för att jag hoppade av tidigare då vi passerade kvantum innebar att jag fick bekosta resan själv. vilket slöseri med arbetstid, bränsle, miljöpåverkan.

Så hädan efter kommer mina sjukresor att gå till min bostadsadress men kommer säga till chauffören att stanna vid kvantum och få en kvart extra rast;-)

 

Vidare fixade jag med en massa saker tillförsäkringsbolag papper som bara blivit liggandes. Under dagen var jag väldigt trött och sliten.

Jag tyckte jag sov och sov först i sängen under eftermiddagen sen i massagefåtöljen under ett pass på kvällen och sen somnade jag i badet också. För att till sist pallra mig in i säng vid nio tiden för att slockna för natten.

 

Vaknade sedan vid fem tiden och kände mig väldigt pigg och riktigt bra till mods. Satt och skrev här på bloggen drack mitt morgonkaffe för att sedan ge sig ut med jycken. Och eftersom frun är på konferens fyra daga så gäller det att planera och göra saker som vi annars delar på.

Idag var det ju också rehab träning så vid halv nio kom taxin för att köra mot hässleholm.

 

Väl framme så började jag med sjukgymnastiken och jag fick lite läxa med mig hem därifrån, att jag skulle gå mer med kryckor inomhus utan min skena för vänsterbenet.

Vidare när jag satt med datorn eller tittade på tv så skulle jag röra fotleden så mycket som jag orkade.

Sen var det dags för arbetsterapeuten och spela lite wii på en blansplatta.

Vidare pratade vi om att jag justerat rullstolen vilket de inte var helt förtjusta i, men jag förklarade för dem hur jag tänkt.

 

Under kurators pratet idag så snackade vi om olika saker och jag fick en reflektion av henne ang andningen som låser sig emellanåt.

Täker återkomma till den lite längre fram i bloggen idag.

 

Under hemresan så somnade jag till emellanåt men fick del mess som jag svarade på så det blev inte så mycket sömn under resans gång.

Har märkt under den senaste tiden eller rättare sagt de senaste dagarna att jag är väldigt trött och inte kan hantera min sömn ordentligt vilket i sin tur går ut över mitt humör.

 

Så under eftermiddagen sov jag som en stock i två timmar och var på toppenhumör fram till kvällen då jag kände åter att energin och uthålligheten sinade

Har ju på senaste tiden drabbats av det här med att inte få luft och jag märker det väldigt tydligt så klart. Det är knutet till situationer då jag stressar upp mig.

Kanske är det så att jag kör på förhårt igen och att jag varit så duktig, slutat med mediciner, tittat på framtiden med studier, kollat med olika arbetsgivare, tränat på rehab, skaffat sysselsättningar för att distrhera mitt fokus på smärta.Tagit tag i papper som blivit liggandes, föreläst, etc etc.

Och nu till kuratorns tanke: Att kroppen straffar mig ännu hårdare ju mer jag håller på att göra saker eftersom det inte räckt med att sätta mig i rullstol så slår den till på andningen också allt för att jag ska ta det lugnare.

En tanke som är orhört viktig att fundera över och ta till sig.

Att slå på bromsen fullständig nu och backa bandet, att inte ligga på så hårt, att inte hela tiden ha saker att göra utan bara kunna njuta coh inte ha en massa måsten.

Att få känslan över att inte få tillräckligt med luft är fruktansvärd, får gå ut och sätta mig på farstukvisten för att djupandas.

Så nu får jag nog revidera min djävulska vilja att göra så mycket för att distrahera min smärta coh hitta andra saker som lugnar min smärta och min iver.

Får nog bli alvedon och vetekudde och sen göra saker när man väl har energi till detta. Att få min bebis (motorcykeln)som ett måste den tiden är över och ska endast göras då jag har ork och lust, bort med måstet.

 

Har ju många gånger sagt att jag ska skala bort mina måsten vilket inte är helt lätt.

 

Kramar från eran bloggvän