thewaybacktobalsby.se

Hej vänner

 

Idag har väl dagen snurrat på, har hunnit med en hel del faktiskt.

 

Dagen började som vanlig med att det var dags att stiga upp och sätta igång med dagen eftersom klockan ringde, och klargjorde att nu var klockan sex.

 

Kravlade mig upp och rullade ut till kaffekokaren i köket för att få dagens första kopp, underbart att känna doften av nybryggt kaffe,

satt en stund och filofoferade över vad som hänt under de 2 veckor jag varit hemma. Tyvärr har det ju inte blivit så mycket träning så hoppas att det blir ändring framöver. Har ju tid hos sjukgymnasten på måndag.

 

Nu var det åter dags att få upp barnen och få fram frukosten och se till att barnen fick i sig ordentligt med energi innan det var dags att bege sig till skolan.

 

Frun och jag stod i köket och pratade lite om hur dagen skulle se ut och diskuterade lite vad som frun och jagg tyckte var viktigt att ta upp hos läkaren idag när jag skulle till psykiatrin. Vi hade ungefär samma uppfattningar om vad som vi tyckte behövdes tas upp.

 

Efter detta så ringde telefonen och det var ett oerhört känsloladdat samtal som jag genomförde  och jag tyckte det var jättejobbigt och grät en hel del. Efteråt så kändes det bättre det gladde mig att jag fick samtalet,  men jag kände mig rätt så trött så jag hoppade in i badet för att få lite balsam för själen och samtidigt bli ren inför dagens sjukhus besök.

 

Nu var det dags för att få på sig kläderna som tar en halv evighet, detta innan taxin skulle komma och hämta mig. Taxin var dock tidig så jag fick bråttom och snabbade mig allt vad jag kunde så jag kom ut till taxin.

 

Väl framme så bad jag om att bli avsläppt vid huvudentren eftersom jag tänkte handla 2 baguetter med som lunch till mig och min samtalsterapeut eller vad vi nu ska kalla henne.

Efter det besöket skulle jag träffa läkaren och efter det samtalsterapeuten igen, så det skulle visa sig bli en lång eftermiddag.

Vi kan väl summera eftermiddagens besök med att vi kommit en bit på vägen och nog identifierat de områden som jag behöver jobba med så får vi väl se vad det resulterar i.

Vi har också diskuterat detta med mitt bloggskrivande och att det inte får bli något som tar mitt fokus, jag har ju lätt för att slukas av något jag tycker är roligt och då tar det mitt fokus och min energi som jag behöver till att rehabilitera mig.

 

När jag väl skulle hem från dessa besök visade det sig att det var en hel timmes väntetid på att få en sjukresa hem så frun som var ute och körde var så snäll att snurra förbi psykiatrin och hämtade upp mig.

 

När jag kom hem och klockan var halv fem så rullade jag in i sängen för jag var rätt så slut efter denna känslomässigt uttömmande dag så var jag rätt så slut så jag slummrade till föratt sedan vakna till lite innan kvällsmaten som redan var färdig. Vilken lyx att bli serverad kvällsmaten fix färdig.

Satt och käkade och pratade lite innan jag rullade återr in i ängen för att vila mig och nu sitter de andra där uppe och kollar tv och jag bloggar.

 

Så kära läsare framöver kommer nog inte bloggen vara lika detaljerad och av lite mindre omfattning även om jag gillar att skriva här så bör min tid räcka till att ta tag i min kropp för att slippa min rullstol så fort som möjligt vilket läkaren idag inte trodde skulle ta så lång tid. :-)

Detta är prio ett att komma väck från den och kunna ta några steg av egen maskin

 

Så må så gott så länge så hörs vi imorgon med en nerbantad version av bloggen allt enligt ordination från läkare och terapeut

 

Kramar till er alla