thewaybacktobalsby.se

Godmorgn vänner

Inat har jag sovit som en liten gris, fy vad skönt det har varit och få förmånen att ligga i sin egen säng. Tänk vilka perspektiv man får i ens tillvaro att sådant som man tidigare i livet tog som en självklarthet är nu så jäkla svårt att fatta.

Ligger fortfarande i sängeen och tänkte skriva av mig lite.

Det är lite svårt för andra att kunna förstå, men jag gör ett försök att få er att förstå. Jag ligger fortfarande isängen och mina tårar rinner ner för mina kinder som på ett litet barn. Vet egentligen inte varför men bara en sådan sak att det är någon som vaknar vid ens sida och säger godmorgon och pussar en. Detta är inte en självklarhet för det är alla inte förunnat.

Tidigare innan min sjukdom eller vad vi nu kallar det så hände det rätt ofta att man tjabbade och bråkade emellanåt i sitt förhållande, upplevde nog att vi tjatade och gnatade på varandra. men känner en oerhörd tacksamhet mot den jag är gift med eftersom hon står ut med allt detta och vad det  innebär för övriga familjen.

 

Många som läser detta kanske inte känner mig på detta lite djupare plan utan bara den som showar och slänger sig med skämt till höger och vänster. En del kanske också upplever mig som en hård och kantig människa som bara är hård och säger vad han tycker utan att tänka på konsekvenserna, och vist kan jag ibland kanske vara lite för rakt fram men ibland har jag svårt att hålla igen på saker som jag tycker är fel och detta är ju något som jag behöver jobba med.

 

Jag känner att om det är något som detta medfört så är det att jag inte kanske tar saker så självklara just nu och uppskattar små saker i livet och kanske  är det så när man råkat uut för en så traumatisk sjukdom som denna att man blir lite ödmjukare, uppskattar småsaker i livet som tex. innan lät vi inte hunden hoppa upp i sängen, men idag fanns det något mer glädjande än att ha en hund som hoppar upp i ängen glad som bara den och slickar en i ansiktet och lägger sig på ens bröst, fy vad mina tårar strömmade ner för mina kinder.

 

Jag tror att just hunden har en fruktansvärt bra läkande effekt mentalt på mig, kan inte tänka mig en mer trogen vän som alltid möter en med samma glada svans som viftar och är alltid lika tacksam. TACK ludde som hunden heter även om han inte kan läsa det.

 

Ja morgonen börjar toppen med tårarna rinnande ner för ens kinder.

Vill passa på att tacka livet, för att jag finns kvar i detta fantastiska liv som innehåller så mycket fantastiska saker.

 

Nu dags för en vasalopps frukost må bäst vänner och tack för ni följer mig här på bloggen.