Torsdagen 2013-03-07

Gokväll vänner
Denna dag var ju en rackare till att börja tidigt, redan vid halv sex vaknade jag efter en mycket dålig nattsömn. Någon gång mitt i natten kom det in ytterliggare en patient på våran sal en man som nog var rätt så dålig eftersom jag tyckte att personalen kollade till honom med väldigt täta mellanrum. Att mannen dessutom snarkade så det skallrade i rummet gjorde ju inte min sömn bättre.
 
Slog igång facebook och kollade runt lite på webben innan det var dags för frukost var ju skithungrig eftersom jag vaknade så tidigt.
efter frukost så rullade jag in på salen igen för att få mig en timmes vila innan sjukgymnastiken skulle dra igång, så i med musiken i öronen och så sov man, härligt. vaknade till lite sent så jag fick lite bråttom att rulla in på sjukgymnastiken.
Kände väl att der inte var alls läge för något rekord men ställde mig i barren och försökte verkligen få med min fot själv med glidsrumpan på. Det gick rätt så hyfsat och lyckades lyfta hälen själv. Jag lyckades också med hjälp av min sjukgymnast att flytta med min vänster hand under tiden jag gick framåt i barren. Sjukgymnasten puttade min hand lite medan jag själv orkade lyfta den något. Jag gjorde också en ny övning där jag stod på uppblåsta gummikuddar och tränade balansen, vilket kändes bra
Efter detta så passade jag på att tacka dem hjärtligt för mina framsteg under min tid här uppe. De har verkligen triggat mig till att göra framsteg samtidigt som de haft en förståelse för de dagar man haft mindre bra dagar.
Så jag säger TACK för all hjälp Anki och Ketty. Det kändes faktiskt lite vemodigt att lämna dem idag det har ju faktiskt blivit ett antal tränningspass hos dem.
Nu var det dags för att ta sig in på avdelningen igen och hoppade upp i sängen för att vila sig lite. Somnade rätt så omgående igen kanske ett bevis för att nattens sömn varit klart otillräcklig. Vaknade när sköterskan kom in och sa att det var dags för lunch. Så ut i matsalen och inta dagens lunch, som var pastagratäng vilket kanske inte var den mest kulinariska måltiden jag ätit men det gick ju ner.
 
Nu blev det en dryg väntan inför urskrivningsmötet som skulle äga rrum runt halv tre i eftermiddag, lade mig på sängen och kollade över vad nätet hade att erbjuda. Klockan började nu närma sig halv två och jag var kände mig tvungen att börja packa mina grejor och hoppa in i duschen för att göra mig redo för avfärd.
 
Nu så var jag duscad och klar, kändes jätteskönt att få på sig civila kläder igen. Jag packade ihop allt som jag fått upp till mig blir ju en hel del under de 19 dagar jag legat här uppe.
När det sen var dags för utskrivningsmötet så kom även frun upp, oftast har hon också en massa frågor som hon brukar ställa till mig och som jag oftast inte kan svara på så därför tyckte jag att hon var med och ställde de direkt till läkaren.
Det är ju tur att man själv är ganska upplyst och vågar ställa frågor och påpeeka saker inför läkaren, eftersom när jag fick mina intyg visade det sig att han fyllt i fel formulär för intyget för färdtjänsten. Så det blev till att göra om och göra rätt. Så läkaren fick gå ut till sekreteraren för att få fram rätt formulär.
När jag ssedan tittade på recepten över vilka mediciner han skrivit recept för så hade han inte med den medicin som jag haft som grund för min smärtlindring. Så då fick han ringa till avdelningsläkaren och kolla detta och det visade sig att jag skulle fortsätta ha denna så då fick han skriva ut ett nytt  recept på denna medicin. Näer allt var tillrättat så började frun att ställa de frågor som hon hade funderingar över, dock utan några egentliga svar  på sina frågor. Men vist bringades en viss klarhet över vad orsken till symtomen  på min sjukdom.
 
Nu var det dags att ta adjö från avelningen och säga hejdå till all underbar personal som hjälpt en dessa dagar ETT STORT TACK TILL AVDELNING 104 OCH DESS PERSONAL och lämna det rum som varit ens tillfälliga hem under denna tid
 
Så nu kom taxichaufören för att köra hem mig till mitt älskade Balsby och vårat hem, jag bara säger hem ljuva hem. Så gott att veta att nu och framöver ska jag vara hemma och sova i min egen säng. Att ha ungar och fru hemma hos sig och runt sig ska bli så gott.
 
Passade på att vara uppe en stund och pratade med familjen, han också med att dammsuga två rum sittandes i rullstolen innan jag kände mig trött igen och rullade in för att lägga sig och lyssna lite på Melissa Horn. Grannen Ola dök in en sväng men såg nog på mig att jag var ganska trött så det blev bara en snabbvisit. jag somnade ganska omgående och blev väckt av tösen som sa att middagen var färdig. Så gott med hemlagat men aptiten är väl inte helt hundra just nu men det kommer.
Rullade åter in i sängen för att vila då grannarna Anders och Marie dök upp för att se hur det varit, de har nämligen varit i Mexico och inte kunat höra hur det varit mer än genom FB och blogg. Så de satt en tund och pratade och Anders åkte och hämtade deras och vår pojke från fotbollsträningen, när de kom tillbaka fortsatte de att prata en liten stund till, men jag sa att jag behövde vila så jag rullade in i sovrummet och upp isängen, känns bra att kunna säga att man är trött och behöver vila utan att de tar illa upp.
 
Nu ligger jag här i min egen säng och bara njuter över att kunna uppdatera bloggen från min egen säng, så gott.
Så ha det gott där ute så hörs vi imorgon med nya krafter
jörgen
 
 
 
 
 

Kommentarer :

#1: Bo Lovén

Det här bevisar att svensk sjukvård fortfarande fungerar. Det enda som inte fungerar är färdtjänst. Såg att du skulle till Hässleholm för vidare rehabilitering senare PJ. Hoppas att du snart är ditt gamla jag igen.

Svar: Tack Bosse för dina tankar uppskattas mycket
Jörgen Ekeberg

skriven
#2: Anders

Utvecklingen ser bra ut, med detta tempot kanske du kan ta en tur med min hoj i sommar ;)

Svar: Ja hade ju varit trevligt att få hoja lite
Jörgen Ekeberg

skriven

Kommentera inlägget här :