







Beklagligt att du ej kom till Hässleholm direkt. Men du är en envis djävul så vi ses snart på BV
Har läst din blogg nu ett tag, efter att jag först läste om dig i Aftonbladet.
Är själv Undersköterska och har jobbat med patienter med väldigt olika sjukdomar och diagnoser, därför tycker jag det är intressant att följa din väg till tillfrisknandet.
Dessutom har vi en sak gemensamt...........Jag vaknar också alltid så förtvivlat tidigt. Stiger aldrig upp efter 05. Men till midsommar slutar jag jobba och går i pension i augusti så sen behöver jag inte irritera mig på det längre utan kan ta en liten middagslur om jag vill istället.
Tack för en trevlig blogg och fortsätt kämpa på.
Det är ju positivt att du har äntligen fått hjälp. För det är få förunnat att få hjälp, men man måste vara envis och söka hjälp själv och envis värkar du att vara.Men det är en lång väg att vandra man får ta ett steg i sänder. Själv kämpar jag just nu med att få bättre rörlighet i höger arm.Man får se dom små framgångarna och inte tänka för stort.Lycka till med fortsatt träning.Man ska aldrig ge upp hur motigt det än känns ibland.
Hej!
Kul att läsa om dina framsteg, du är duktig!
Ni verkar bo så underbart fint och gårdagen var ju helt ljuvlig och så härligt att bara vara ute och njuta.
Ha det gott!
Hej!
Det är första gången jag är inne på din blogg. Kul och inspirerande att läsa om andra i liknande situation.
Jag kommer att fortsätta läsa här.
/Kram Lena
Jag fick en stroke på ungefär 1½ år sen. Och håller på att kämpa mej tillbaka. Satt i rullstol när jag kom hem efter 9 veckor på sjukhuset. Nu går jag med rollator och kortare sträckor krycka. Jag har tyvärr gått på "fel sätt" men rollatorn så musklerna i vänsterbenet vill inte riktigt vara med nu.Jag är även med på fb-sidan - Stroke mitt i livet. Det var där jag hittade dej och så har jag sett dej på tv.
/Lena
Hej
Tack för en underbar blogg och att jag får ta del av din vardag. Jag drabbades av utmattning år 2011 och idag arbetar jag 5tim/dag snart uppe i 75% och det är jag tacksam över. Jag tycker du verkar väldigt aktiv och bör ta det lite lugnare, men det känner du säkert själv av. Ett tips är att handla en bok som heter Älskade vän från Kreativ insikt en mycket bra bok har hjälpt mig mycket. Åter igen tack och lycka till kram Anneli
Hej!
Är urtypen på en sån som läser mängder av bloggar men aldrig kommenterar. Har dock länge tänkt att jag skulle maila dig, men vill inte störa.
Har hamnat i en liknande situation som dig, dock inte lika allvarlig och kan bara beundra ditt sätt att tackla situationen. Känner igen mig så väl i otåligheten och önskan att allt ska bli som vanligt igen. Frustrationen, känslan av maktlöshet och ibland ren och skär ilska. Finner dock styrka i att läsa din blogg. Vilken kämparglöd du har och otrolig sätta ord på läget. Känns som att jag lär mig känna mig, mina tankar och mina situation bättre genom att läsa din blogg. Du får mig helt enkelt att reflektera och inse allt jag har att vara tacksam för.
Önskar dig ett snabbt tillfrisknande.
Kram/ES
Hallå PJ! Alla framsteg är framsteg! Ser fram emot att få se klipp när du tar dig framåt med rullatorn! :-D
Gör tvärtom med vår gräsmatta, vattnar inte och låter grabbarna springa i sönder den när de spelar fotboll, är ändå mest mossa och ogräs ;-)
Uteplats och markis blev ju skitbra! Där kan ni njuta av både sol och skugga. Det gäller att passa på att vara där när tillfälle ges för dig. Sol och värme gör kroppen gott! :-D
Låter som en fullspäckad helg, passa nu på att vila innan kvällens final! ;-)
Hej
Tack för svar. Det är en mindre bok som man kan läsa en sida i taget (lättläst bok för utmattning) som just är framtagen var man befinner sig i processen. T.ex jag skippade kaffet i tre månader ja jag fick huvudvärk men det hjälpte mig till att sova bättre och återhämta mig. Lycka till, jag är glad för att du har en sådan styrka och vilja. Må väl kram Anneli
Hej Jörgen! Har följt din blogg och jag är mycket imponerad av dig, både viljan och att se mycket positivt på saker o ting. Drabbades själv av ambulansfärd 28/2 då kroppen " la av på jobbet". Inlagd 5 dagar och utredd för stroke, hjärt-lungsjukdom och en del annat. Trötthet, stor muskelpåverkan och koncentrationsproblem är en del av mina symtom. Är nu sjukskriven delvis för stress som utlöser ångest. Känner igen mig i mycket av hur du levt i mig själv. Har fru två tonårsbarn(grabbar), bor i stor villa, idrottat själv på elitnivå samtidigt som man varit engagerad i sina barns idrottsaktiviteter. Alltid varit full fart. Nu får man ta en dag i taget och se de små positiva förbättringarna som sker i kroppen. Det svåraste är att jag vill att de ska gå mycket fortare. Älskar ditt sätt att se positivt på saker allt från väder, trädgård och att värdesätta människorna omkring dig på ett positivt sätt, det ger mig energi. Har svårt att acceptera att stress utlöst mina symtom. Hade varit bättre känns det ibland om man fått en fysisk sjukdomsdiagnos. Men som det gamla ordspråket säger "trägen vinner". Kämpa på Jörgen, kommer fortsätta följa din blogg och ikväll vinner vi vm guld.m.v.h Micke
Hej! Första gången jag kikar in! Vilken kämpe du är! Jag blev lindrigt drabbad av min stroke jag fick nu i mars. Men den har utlöst stress och mycket ånget, Känner igen mig i det som en av dina läsare kommenterade här, att jobba=stress=ångest.
Efter stroken så trodde jag att allt skulle bli som vanligt fort igen, men så var det ju inte. Hamnade och är i en djup krissituation just nu känns det som.
I helgen fick jag åka akut och söka för magen som fullständigt ballade ur också=sår i magsäcken. Det är väl all stress och tyvärr tycker jag att jag fick VÄLDIGT dålig information kring vad som kan hända efteråt också. Har besökt logoped och sjukgymnast och ska ingå i ett rehab team. Det jag har svårast med just nu är talet och MINNET. HerreGud vad glömsk och snurrig jag känner mig emellanåt. Klarar inte av alltför många intryck på en dag och jag har inte riktigt förstått det ..
Men jag som du kämpar på!
Fint och vackert ni bor!
Tuija
Vilka härliga beskrivningar! Plåstret...klokt att tänka så. Om det stressar dig ska du inte göra det just nu. Plåstren finns ju kvar och kanske de lämpar sig att använda längre fram? Träningen...en mer disciplinerad människa får man leta efter! Det är toppen att du tränar som du gör. Klart att du ska ur stolen igen, ju! :) Men som du berört tidigare - det kommer att ta tid. Bra att du vet hur du ska sitta i stolen och att börja träna med rullator låtet som ljuv musik i mina öron <3 Ett rejält kliv framåt. Som vanligt visar du underbara bilder från ert hem - ni har så fint, både ute och inne. Själv tänker jag på vårt vardgasrum som för närvarande INTE är något vardagsrum...snarare lekrum för våra barn...men det är ju inte för evigt :) Glädje upplever jag också när jag läser om hur fina grannar, vänner och släktingar ni har, som hjälper er så. Värdefullt! Att vara tillsammans och umgås och uppleva saker ihop - det berikar! Det är värt allt guld i världen, att finnas där för varandra! Det skulle vi alla bli bättre på att värdesätta.... Ha en fin söndag! Kram Bodil