Tidig otta innan avfärd och ett jävla humör 2013-10-05

 
Godmorgon vänner
 
Ja det är tidigt och klockan är bara kvart ifem  en lördagsmorgon. Jag ska försöka mig på att redogöra vad som hänt de två sista dagarna.
 
Den stora förändringen från tidigare är ju att min smärta tilltagit  och det är ju inte så konstigt med tanke på att jag plockat bort pillrena från min kropp.
Har dock reviderat  denna plan lite för natten mellan onsdagen och torsdagen hade jag ju så jäkla ont så min kropp och min sömn blev ju starkt lidande.
Även mitt humör har varit explosionsartat  på sistone, säkert en följd av att jag är lite abstinent. Samtidigt känner jag att tabletterna varit en sak som skurit av topparna i humöret. Inte blivit så förbannad och inte blivit så ledsen heller.
Smärtan tar enormt med kraft  från en kropp som jobbar med att få de kemiska gifterna ur kroppen vilket  innebär en astrött Jörgen som inte är riktigt i balans mentalt sett de sista dagarna.
Så fruktansvärt för mig och min familj tyvärr, men så glad att jag har dem när livet visar sig från den tuffa sidan.
För att dämpa smärtan och att den ska ta så mycket energi så har jag och min följeslagare  alvedonen slagit oss ihop igen.
Samtidigt känner  jag att jag måste komma till bukt med mitt humör. Det håller inte att bli så jäkla irreterad. Det är faktiskt en sak som jag sade från början och lade in brasklappar om på väg att bli fri från pillrena:att går det ut över min träning eller min familj så måste jag få hjälp.
Känner att detta är ganska akut för mig.
 
FAN !! att  det ska vara så tufft att bli frisk, just nu hatar jag sättet  jag gör mot  mig  och min familj. Pallar inte med mig själv i denna situation. och min familj ska inte behöva ta mer ansvar och belastning än vad de gjort redan därför måste jag hitta alternativa vägar som gör det bättre för oss alla.
 
Men lovar att jag ska ta hjälp av expertis så nu kan det bara bli bättre, får väl se om jag hinner under dagen. Eller så gör jag det under morgondagen men att  det ska göras är helt säkert för så här kan det inte fortsätta för då blir jag tokig
 
Nu tänkte jag bara lite snabbt berätta vad  som hänt sen sist rent aktivitetsmässigt, under torsdagen så höll jag på att  geja med fruns cykellyse som bara krånglade. Skulle dra om kablarna till ljuset som ligger inne i ramen nuförtiden och eftersom ursprungskabeln hade blivit  utdragen var det inte helt  enkelt.
Tog mig väl en så där tre timmar att få in en ny kabel i ramen och ändå funkade det inte när jag väl fått igenom den.
Blev så klart irreterad och besviken över detta, och inte alls på något lysande humör.
 
Under kvällen så fick jag ju kontakt  med en kille som lagt ut en motorcykel till salu, vad jag nu ska med den till men vill ha den och putsa och fejja med under vintern och förhoppningsvis kunna köra med den till våren, det är en stark morot.
Så jag gav han ett  riktigt skambud och fick minssann den till det  priset. Så nu får vi väl se vad som händer med den aspekten, blev ju temporärt glad över detta såklart men besvikelsen över hur jag hanterar min situation överskuggar denna glädje vilket är oerhört trist..
 
Under fredagen så var jag ju på rehab hela dagen för att träna så jag var inte hemma föränn halv fem och åkte ju hemmifrån vid nio på morgonen så man var ju allt annat  än pigg och till det lägg mitt dåliga humör just nu så får ni en produkt om inte är speciellt attraktiv just nu.
Under kvällen skulle vi på grannfest dessutom, kan ju säga att jag var allt annat än laddad för den uppgift , men av ren artighet och god ton så begav jag och familjen dit.
Det var trevligt och godmat som de fixat men kände att min kropp värkte och jag inte alls var något trevligt sällskap även om jag försökte hålla skenet  uppe.
Så vid halv tio tackade jag för mig och gick hem och lade  mig,var ju helt jäkla slut. Resten av familjen stannade  ju och jag hade ju inga aspekter på detta.
 
Så idag ska jag och min svåger köra för att inhämta min nya och förhoppningsvis glädjande familjemedlem Honda.
Tills nästa gång vi hörs så må så gott
 
 
 
 

Kommentarer :

#1: Nilla

Låter verkligen som en riktigt tuff avgiftning. Hoppas det vänder snart. Kram

Svar: Ja vist är det tufft men allt går utom små barn och tenn soldater
Jörgen Ekeberg

skriven
#2: Malin

All lycka till dej/er...Avgiftning är inte lätt. Massa styrkekramar

Svar: Hej malinNä det är inte lätt men vem har sagt att livet ska vara lätt alltid, tackar för styrkekramarna längs resans väg
Jörgen Ekeberg

skriven
#3: Lina

God morgon Jörgen!
Här kommer vad mina vänner kallar ett LinaMeddelande.
Själv brukar jag kalla dom skithusläsning ;)
Det gör mig ont att se att du lider och kämpar så.
Att vara utan smärtstillande är en sak, men det kan ju också bidraga till ett snabbare och lättare tillfrisknande.
Men vi gör alla det som känns rätt för oss.
Jag klarar mig inte utan. Jag kämpat med det sen jag var runt 18år, sen 4 graviditeter som gjort kroppen sämre, ekonomiskkris som är stressande o stressen biter sig fast i muskler och leder. Även huvudvärk, utmattning m.m
Halva mitt har jag med någon sorts smärta.
För ganska så exakt 1år sen kollapsade ryggen och nu har jag i skickats fram och tillbaka. Jag har inga reflexer på fotsulorna, knäna och armbågarna. Jag har domningar i låren som smärtar nått oerhört.
Mina knän, höfter, axlar, fötter, handleder och fingrar är utslitit och går ur led ofta.
Läkarna tyckte att jag skulle gå ner i vikt. Sagt och gjort. Gick ner från ca:130kg till 75kg (-ca:10kg överskottshud, så egentligen 65kg) till mina 162cm.
Alla mina värden var bra 110/65 i tryck, perfekt socker, kolesterol, vilopuls runt 60. Jag hade energi och mycket mindre ont. Det är nästan så man skulle tro att lederna o musklerna låg skyddade i fittet ;)
Jag kommer inte ens ihåg när jag hade en smärtfri dag. Jag har fibromyalgi med trötthetssyndrom, psoriasisartrit, artros, ledgångsreumatism, migrän, kroniskt magsår, psoriasis. Bara att ta disken kan knocka mig i 2-3h, sen har jag ADD och ångestsyndrom, sömnproblem. Brukar vanligtvis sova 2-3h/dygn. Men det senaste har jag sovit jättemycket och hårt. Tidigare vaknade jag om nån tappade en knappnål. Nu får jag bli puttad igång som en gammal veteranbil ;)

Idag har jag en riktig skitdag.. Feber hela natten, samlat på mig vätska.
Det sägs att det som inte dödar, det härdar. Jag kommer vara som en enda valk eller förhårdnad innan jag fyllt 40år ;)
Igår fick jag dessutom höra väldigt tråkiga saker av min mamma och syster. Björn sa "tar du fortfarande åt dig av vad dom säger?" Men du vet ju att du är bättre än så. Ge dom inte nöjet att bryta ner dig.
Jag alltid varit stöttepelaren, bollplanket, slagsäcken o ryggraden i familjen.
Nu när jag är som sämst o försöker prata då har inte tid o mycket nog med sig själva.
Fortsätter det såhär, då mister dom mig för gott.

Lycka till med mc:n. Förväntar mig att du kommer upp en runda till våren/sommaren.

Hoppas att du o din familj får en riktigt trevlig helg!
Med vänlig hälsning, Lina!

Svar: Godmorgon Lina
Får en tanke när jag läser din långa kommentar, det är ju så att det är absolut ok att vara sjuk och det är trist och vara sjuk. Men sen kan man själv bestämma hur mycket fokus man ska lägga på det och hur framträdande roll ens sjukdom ska få i ens liv.
Vill inte framstå som en besserwisser men i ditt fall så radar du upp sjukdom efter sjukdom och fokuserar på hur mycket sjukdomar och diagnoser du har, skit i det och fokusera på din friskhet
Jörgen Ekeberg

skriven
#4: Lena

Hej
Känner med dig, ingen rolig situation. Måste du sluta med alla tabletter på en gång istället för att minska styrkan efterhand. Vet inte var du har det närmast men här i Tyringe har jag gått på Mindfulness via sjukgymnast. Trodde inte det var något för mig som "bara" haft en stroke, men oss vad det gav possitivitet och energi. Vi använde även andning mot smärta - helt otroligt. Det är värt att testa. 20 min med en cdskiva är som om jag sovit två timmar och vaknar utvilad.

Ta hand om dig och din familj

Lena

Svar: GodmorgonJa Lena jag ska faktiskt testa det framöver med mindefullness. Just nu testar jag allt för att bli kvitt mina smärtor
Jörgen Ekeberg

skriven
#5: Anders

Ruskigt jobbigt när ens humör går ut över de man älskar mest... :-(
Men med tid och rätt hjälp fixar du det också PJ! :-D

Jag misstänker att du slog till på en sådan där "tösamoped" VFR ;-) Inga bilder på denna moppe?

Svar: Ja det är jäkligt jobbigt när saker går ut över ens största supporters och bilder kommer senare
Jörgen Ekeberg

skriven
#6: Kenneth

Alla gör vi våra val i livet o gör man valen får man väl stå för dessa och inte försvara det ena eller det andra med valet mangjorde, kosekvenserna av sina val får man inte låta andra lida för. HAr en fru som har stor smärta varje dag trots sina tunga smärtstillande och hon skulel inte fungera utan dem kan jag lova o jag skulel inte ens överleva den smärtan hon har tror jag. Men som sagt alla gör sina val i livet.

Svar: Godmorgon kenneth<<ursäkta sent svar.
Vist är det så att man får ta konsekvenserna av sina val därför känns det extra viktigt att man försöker sätta sig in i vad det kan få för konsekvenser innan man tar beslutet
Jörgen Ekeberg

skriven

Kommentera inlägget här :