thewaybacktobalsby.se

godmorgon vänner och fy fan 2013-09-24

24/09 2013, kl. 06.54

Godmorgon världen

Jag sitter i tidig morgonstund och försöker plita ner upplevelserna av snart andra dygnets frihet från pillrena och jag kan säga att det är ett mindre helvete.Jag har ont i ryggen och i mina ben, framför allt i ryggslutet där det brinner som eld

Jag har under gårdagen försökt hitta alternativa behandlingar till min smärta. och då har jag stretchat väldigt mycket framför allt benen..

Jag har legat i ett oerhört varmt bad som för övrigt var djävulskt välgörande för min värk. Tappade upp det och sedan på med värmen som håller karet varmt under hela tiden sen satte jag på massagen så strålarna masserade ryggen och benen.

Sen har jag använt min avslappningsfotölj flera gånger och i den finns ett avslappningsprogram som heter från märta till välbefinnande och försöker ta till mig dennes övningar. Samtidigt som man får en rejäl massagebehandling vilket är oerhört skönt.

Det som ställer till det lite är ju att jag har ju mer ont och vaknade nu vid fem av att jag hade så ont men smärta är ju en vanesak också så det gäller bara att lära sig hantera den på ett annorlunda vis och inte låta den få en sån framträdande roll utan ha ett annat fokus. Att låta sitt huvud få annat att tänka på helt enkelt.

Sen är det ju en hel del vatten som tränger igenom skinnet och som gör en fuktig på hela kroppen men det går över och dessutom så är det ju skönt att bada ofta så då förenar jag nytta med nöje;-)

Det positiva för det är ju det jag måste titta på, vad är det som blivit bättre. Ja egentligen är det inte så mycket som blivit positivt men den största förändringen är att jag är med på banan. Jag uthärdar för jag vill uppleva saker med alla mina sinnen och inte gå runt i en bubbla där man inte får alla känslor med sig.

Det känns som en av kommentatorerna skrev att man fått av sig pappkartongen som man haft på huvudet.

En andra sak som har blivit bättre är att jag inte ständigt fryser om mina fötter vilket jag gjort hela tiden innan. Dock inte när det var högsommar och riktigt varmt.

Nunär jag sitter och skriver detta inlägg så rinner svetten av mig och jag har ont i nacke, ben,rygg etc. Jag ska strax lägga in vetekudden i micron för att lägga den över nacken samtidigt som jag ska ta en stund i den välbehövliga avslappningsfotöljen från promas så man får igång blodcirkulationen.

Jag vill samtidigt här och nu påvisa för er läsare att detta gör jag inte på något vis i världen för att få uppmärksamhet om nu någon trodde detta utan jag gör det helt och hållet för att se vad det egentligen är, vilken medicin som funkar och var det egentligen gör mest ont och till sist för att inte hela tiden bedöva mina sinnen.

Jag fick många kommentaarer igår om folk som håller tummarna för mig och min resa och det stärker mig oerhört även om de mest betydelsefulla människorna dvs min familj stöttar mig till fullö.

Jag ska inte vara övermodig och dumdristig i mina försök och låta familjen höra en ständigt klagande Jörgen över hur ont jag har för då får jag ju börja igen med pillrena. Att alltid få höra ett klagande gör nog att folk runt om en tröttnar på en och till sist står man kvar själv, vilket inte det är värt.

Men skriv gärna några rader till mig i kommentarsfältet vilket är en god medicin mot mitt pillerfrialiv, vilket jag hoppas reda av.

Idag ska jag jag ha ett stort möte med samtliga inblandade på rehabteamet för att staka ut färdriktningen för den kommande framtiden vilken jag ska möta med en starkare och mer homogen människa än tidigare. Jag kommer att ha så oerhört många nyförvårvade kunskaper om mig själv och min situation som jag kommer försöka sprida och delge min omgivning och samhället i stort. Denna resa kommer kanske öppna nya dörrar som varit stängda tidigare. Det gäller att se möjligheterna i den situation man befinner sig och inte låta sig begränsas av vad andra tycker. Nä Jörgen lev det livet som du själv vill och där du är den som håller i taktpinnen och använd kropp och knopp i det livet så kommer allt att gå bra.

Stora kramar till er alla

Hej och hå 2013-09-23 nu gäller det.

23/09 2013, kl. 08.45

Godmorgon alla goa läsare

Har återfått lusten att skriva igen och det känns alldeles underbart. Om den känslan håller i sig eller bara är temporär det återstår att se och det kan bara tiden utvisa.

Idag så har jag en av mina bättre dagar sen jag blev sjuk varför veta jag egentligen inte men lättade väl lite på trycket inombords igår som ni kanske läste.

Idag kommer jag ta tjuren vi hornen och försöka avgifta mig själv helt och hållet, den senaste tiden har jag ju plågats av svår värk och varit mycket sängliggande.

Har ju upplevt att jag haft ont även om jag tagit starka smärtstillande av olika sorter men inget har riktigt hjålpt fullt utså nu lägger jag ner allt vad tabletter heter tills jag får så ont så jag inte kan uthärda smärtan eller att et går ut över mitt humör och då i sin tur familjen.

Men eftersom jag upplever att jag ändå har ont med smärtstillande i kroppen kan jag ju lika bra lägga ner skiten och köra mitt eget avgiftningsrace.

Har ju fått varningar från sjukvården att inte sluta tvärt för att man kan bli sjuk men detta trotsar jag och försöker iallafall. Kommer ju att känna om uppgiften blir mig övermäktig och då får jag väl lyssna på vad de säger men jag tänker inte ge mig utan kamp.

Jag började redan i helgen med att inte ta några tramadol alls och det tyckte jag funkade hyfsat förutom att jag svettades en del men det är ju inte hela världen det finns ju dusch;-)

Sobrilen som jag också tagit varför vet jag egentligen inte men läkaren tyckte det och då fortsatte jag, de är också på väg ut ur kroppen och lördagen var sista dagen för dem.

Gårdagen var jag väl heller inte på topp var irreterad och hade lätt för att tända till men en dusch släcker de värsta eldsflammorna.

Nu är det alvedonens tur att sluta inta min kropp har ju käkat en del sådana under varje dag i snart sjumånader så vi får väl se hur kroppen och smärtan ställer sig till det.

Nu när jag slutar med alvedonen tnkte jag att det också är lika bra att försöka lägga bort cymbaltan som jag haft längre tillbaka och som också är en smärtmedicin, så nu får värken fritt spelrum ska bli intressant att se hur ens kropp reagerar över denna plötsliga förändring.

Jag kommer ju bli rena rama hälsokostprodukten efter detta om jag nu orkar stå emot smärtan och ev den abstinens som tabletterna kommer orsaka men det ska gå och jag ska plocka fram den största och mest envisa sida jag har för att ro detta projekt i land.

Så istället för att börja dagen med en kopp kaffe och en bunke piller tänker jag inta en högst normal frukost med knäckebröd yoggi och kaffe.

Idag känns det som jag tar ett stort kliv i min resa mot friskhet genom att utmana mig och min kropp med detta försök. Ska bli så spännande att utvärdera detta under följande dagar och jag hoppas på att många väljer att kommentera och heja på mig i detta försök.

Efter detta skriver jag här på bloggen och ligger och vilar min kropp i sängen, ska även leta upp nya glasögon på favooptik och beställa dom där.

Känns som jag behöver en nystart och ett par nya glasögon kan ju vara en quick fix för sitt mentala och sitt utseende.

Just nu känner jag mig laddad som bra den och när eftermiddagen kommer så ska jag beroende på hur kroppen mår gå ut och ta ett tag men toppdressingen till gräsmattan och så lite nya gräsfrön.

Ha en bra dag alla och idag hoppas jag ni håller tummarna för att min resa ska bli så bra som jag tänkt den ska bli:-)

funderingar kring köksbordet en tidig morgon som inte har med min rehab att göra

22/09 2013, kl. 20.48

Jag sitter åter här med morgonkaffet och filosoferar i min egen lilla värld.

Och då har jag mest tänkt på mitt liv och hur det gestaltat sig genom åren. Jag har ju nu sen nyår valt att avstå ifrån alkohol mest i ett test att utmana mig själv. Jag var lite trött på mig själv och den inställning jag hade till alkohol, att så fort det skulle grillas så skulle det vara en pilsner till det och eftersom man mass handlar i Tyskland så blev det ju alltid en öl med högre alkohol än vad man kan köpa i en vanlig affär här i sverige. Varje gång någon granne tittade över så skulle man ta en pilsner eller en liten stänkare, blev helt enkelt trött på min egen tolerans av alkohol.

Vid tillfällen då man varit iväg för att plugga på universitetet i Karlstad så har man ju gått ut och ätit gott och druckit gott och man har nästan altid tagit ett foto och lagt ut då givetvis med en pilsner på bordet.

För att detta inte ska misstolkas som man är beroende och alkolist så vill jag på det skarpaste påpeka detta

Vid ett tillfälle på jobbet innan var det en annan person som kommenterade mina bilder"du lägger ju bara ut bilder med pilsner på" jag reagerade inte vid tillfället men senare har jag reflekterat över detta och jag vill inte förknippas med en människa som alltid dricker vilket är lätt att få uppfattningen som.

Vidare har jag växt upp i en miljö där det inte spottades i glasen när det var fest, jag ska absolut inte säga att jag är uppväxt i en miljö där det missbrukats men att det har alltid varit en självklarhet att dricka en mängd när det var fest var absolut en nödvändighet.

Jag har också alkolism på ett väldigt nära håll och det har faktiskt förstört oerhört mycket för mig personligen i våran relation.

Sen har jag under alla år haft alkoholen tätt in på knuten och i min ungdom hade jag verkligen ett osunt förhållande till alkoholen och det var heller ingen som stoppade det eller tyckte det var ett osunt handlande.

Att festa och röjja loss kanske tillhör ungdomen men att brygga vin på sitt rum när man är 16 år och ha 25 litersdunkar på rummet anser jag inte sunt. Att sen skaffa sig en egen hembränningsapparat när man är 18 är heller inget jag är stolt över men det var så det funkade.

Att skaffa en sådan var naturligt steg eftersom jag sett en sådan många gånger på nära håll.

Vid varje helg så var det ju fest och allt som oftast så stod det ju en dunk på bordet som vi alla hjälptes åt att dricka ur.

Kommer ihåg min 20 års fest där det stod uppradat på disskbänken i min enkla 2:a en oändlig mängd flaskor med renat i tror det rörde sig om en 20 liter.

Vin bryggde vi också och det hela gällde att få så hög procentsats i det sen hur det smakade kvittade.

Att jag nu under ett år håller uppe med mitt måttliga intag är något jag faktiskt är oerhört stolt över, så lång tid har jag nog inte hållt sen jag var 13 år och provade första gången. Så detta är jag stolt över även om jag inte har ett beroende så har jag iallafall bevisat för mig själv att det går att leva utan alkohol.

Det som glädjer mig är att ibland de närmsta vännerna serveras det alltid ett alkoholfritt alternativ vilket jag uppskattar så mycket, istället för att tragga på mig att jag ska ta en pilsner med alkohol så kan jag faktiskt dricka en öl utan alkohol.

Att sen det finns människor som kanske tycker jag bara vill vara präktig och få uppmärksamhet etc. ni har så fel, ni har så fel. Detta gör jag enbart för min egen skull och för att utmana mig själv i ingrodda livsmönster som man faktiskt kan fundera över och även bryta.

Sen så passar denna tidden mig ganska bra att göra det på för jag har så mycket annat runt mig nu som behöver min energi så jag har inte ork att ligga dagen efter och vara trött bara för man tagit några pilsner och kanske någon whiskey.

Det är ju så att jag är med i ett whiskeysällskap och vi har provningar en gång i kvartalet och då har jag druckit enbart vatten vilket respekterats av alla andra, riktigt go känsla faktiskt.

Sen vill jag också påpeka att jag bryr mig inte om vad andra dricker och vad andra har för vanor. Man blir ju inte alkolist för att man tar någon alkohol till maten eller en pilsner när man kommer hem på fredagen efter jobbet.

Här hemma är det ytterst sällan frun och jag dricker någon alkohol tillsammans själva men när vi har gäster så bjuds det på vad som önskas antingen med eller utan alkohol.

Sen har det ju varit så att folk alltid skrattat och haft roligt åt saker som man gjort under bersusat tillstånd och att det blivit något man lagt till minnet för att kunna skratta åt det dagen efter eller senare, tycker mest det är tragiskt att man beter sig galet eller dumt åt när man dricker och att man för den delen dricker så mycket så man beter sig dumt åt, men förr skrattade man bara åt det och tyckte det var väl inget med det.

Tycker faktiskt det är sunt och vågligt att grubbla och våga ifrågasätta sitt eget beteende.Sen är det inte huggit i sten att jag ska bli nykterist men jag ska noga beakta de tillfällen framöver då jag ska dricka alkohol!!

Detta var dagens fundering kanske inte en fundering utan mer en förklaring av mitt ställningstagande under året så en vänner kan förstå

Må väl alla antingen med eller utan alkohol:-)

godmorgon 2013-09-21

21/09 2013, kl. 08.07

Godmorgon godingar

Sitter här i tidiga morgonstund och funderar på saker och ting som händer runt mig och min vardag......

Tänkte redogöra för dagarna som gått och sen lite spontana funderingar om livet, vilka jag väljer att börja min blogg med.

Jag tänker och funderar ofta på saker och ting som påverkar mig och en sak som påverkarat mig starkt och mycket är varför jag har levt mitt liv i mångt och mycket för att tillfredställa andras problem och bekymmer. Istället för att lägga den energin på mig själv och min familj.

Vist är det så att man vill ha en uppskattning för man gör ett bra jobb eftersom jag jobbar med människor, men ändå jag behöver ju inte leva mitt liv genom andras ögon. Hur folk ser på mig och mitt liv behöver jag faktiskt inte lägga så stor vikt vid.

Samtidigt har jag ett behov av att folk hör av sig när man är dålig men jag kan ju inte styra deras val och inte heller lägga energi på det, för energin behövs ju till annat, det skapar dock en tagg i ens hjärta men det är väl så som devicen säger: det är när man möter livets svårigheter som det kommer det fram vem som är ens riktiga vänner.

Jag har ju en förklaring till varför jag levt som jag gjort under många år men det är en frukt som inte riktigt är mogen för att komma i skrft ännu.

Med bloggen har det iaf vuxit fram nya vänner som bryr sig och engagera sig, peppar med uppmuntrande tillrop etc. det gör ju en väldigt glad.

Sen har jag ju en familj som verkligen ställer upp till 100% och är ju oerhört glad för utan dem hade ju inte min resa mot tillfrisknade gått så fort som det gått. Jag får en förståelse för min sjukdom och vad den kräver, jag får en uppmuntran de dagar man har ont och är trött när allt känns fördjävligt så får man en påminnelse om hur fantastiskt saker och ting ändå är i livet.

Nog om mina grubblerier och mina tankar.....

Jag berättade ju för er läsare att jag hade fått en chans på ett jobb, att jag gick igenom 2 anställningsinterjuver och gjorde ett profiltest med 320 frågor vilket inte var helt lätt.

Tyvärr så snubblade jag på målsnöret på denna tjänst, men det fler tåg och livet hänger ju inte på det, utan det viktiga är ju att bli frisk så snart som möjligt.

Sen har jag tag i en massa papper som blivit liggandes som ska skickas till försäkringsbolag och försäkringskassa. och lite andra papper som behöver fyllas i så som förnyat färdtjänst intyg, förnyat parkeringstillstånd, och andra saker som min sjukdom medför.

Hade en riktig aha upplevelse härom dagen då jag hade mitt andra möte med ett företag som heter Bosses råd och stöd.

De är anlitade för konsultation i frågor som rör funktionshinrade och vad de har för rättigheter. Mötena kan jag ha hemma i min egen säng via webben och vi kan i samma stund vi har mötet skriva och författa dokument som vi båda kan skriva i. Detta är en ypperlig mötesform de dagar man mår sämre och kanske inte har orken att ta sig till ett möte eller en orkar ta sig upp ur sängen för värken är så påträngande.

Jag ser ett stort användningsområde för denna typen av mötesform och ska nu skicka in en ansökan till omsorgsnämden att få hjälp occh stöd av Bosses vilka jag känner ett oerhört stort förtroebarande till även om jag bara mött dem på webben.

Vidare har jag varit i Hässleholm på rehab och haft sjukgymnastik och arbetsterapheut. På sjukgymnastiken fortsatte vi att öva gången om ej i samma ofattning som förra gången eftersom jag hade så ont i benen. Men jag cyklade på motionscykeln och gick med rullatorn samt stod utan hjälpmedel och tog faktiskt något steg i dag också.

På arbetsterapin spelade vi ett balansspel på wii tvspelet amn står på en platta som i sin tur styr figurerna på tv beroende på hur jag rör mig på plattan, vansinnigt roligt funderar på att skicka efter en sån platta till tösens wii tvspel. Det hade varit en riktig höjdare att kunna spela och ha roligt samtidigt som man tränar sin kordination och balans:-)

Efter dessa passen så gick jag upp och åt en dagens i sjukhusets matsal för att sedan rulla ner igen och sova en stund på en av brisarna i träningslokalen för att orka med passet med vattengymnastiken under eftermiddagen.

När jag vaknade var det hög tid att hoppa i duschen och sen in i varmvattenbassängen vilket är så välgjörande för kroppen. Att få röra sig i detta 35 gradiga vatten med bråkdelen av den vikt man brukar röra sig med är helt fantastiskt.

Det konstiga är att i denna situation så har jag mycket bättre funktion i min vänsterdel av kroppen vilket känns främmmande på något vis. Men det bevisar ju att funktionen finns där än om något ur kurs just nu så finns den iallafall där.

Efter att kommit upp så kändes kroppen som den var gjord av bly och alla rörelser kändes som de var komplicerade, tyvärr var funktionen i vänster sidan mindre rörlig igen nu när man var på landbacken, mycket märkligt hur människokroppen fungerar.

Hade ett möte i tisdags med neropsykologen om gett mig lite tankar om mitt tillfrisknande. Han frågade om jag såg rullstolen som ett hinder eller en möjlighet. Den frågan är komplex och svår i många olika avseenden men den spontana svaret var ju att se den som ett hinder.

Då sa han men du kan ju faktiskt göra en hel del grejor med rullstolen så som klippa gräs transportera dig, kanske folk gerdig uppmärksamhet, tar större hänsyn etc. Funderade om det första och största målet var att bli av med rullstolen eller kanske göra saker så som deltidsjobb eller något liknande med rullstolen och på sikt bli bättre och så småningom bli av med stolen??

Ja det är en svår nöt att knäcka men den måste knäckas och även andra frågor som kommer på resans väg. Tex. kommer fkassan och AF tro att jag är sjuk när jag lämnat min rullstol då ser man ju inte så klart att jag är sjuk. Ska jag då behöva fightas för att folk ska tro att jag är sjuk trots jag inte sitter i rullstol.

Kommer folk bemöta mig annorlunda trots jag har en lång resa kvar mot friskhet bara för jag reser mig upp och börjar gå??

Det är också en fråga man får fundera på men det är ju inte egentligen mitt bord utan det är ju faktiskt betraktarens ögon som får träna sig att faktiskt lyssna och bedömma mig utifrån det jag säger och jag ska inte behöva bevisa ett skit egentligen och det var tröstande ord som neropsykologen sa: att så länge du går hos oss är det ingen som tvivlar och är det någon myndighet som gör det så är vi dina försvarsadvokater vilket gjorde mig så glad och lättad.

Idag är det lördag och en alldeles förträfflig lördag då solen skiner ifrån en klarblå himmel och det ser ut att bli en underbar höstdag där alla höstens färger avspeglar sig på ett fantastiskt sätt

Må väl och var rädda om er

Kram

Nu får jag äntligen tummen loss 2013-09-17

17/09 2013, kl. 20.58

Hej

Ja nu är det åter ett tag sen jag skrev men ska försöka göra er läsning till ett nöje.

Det blir nog svårt att redogöra för alla saker man hittat på under tiden.

Under tiden jag inte skrivit har min fru varit på ett forskar seminarium på Cypern 10 dagar. Hon var på universitetet för att visa sin forskning och ta del av andra forskares verk.

Sedan tog hon några extra dagar på ett hotell vid kusten så hon fick lite semester iallafall.

Jag var själv hemma under denna perioden och det gick förvånansvärt bra under denna tiden allt ifrån aktiviteter och träningar till middagar som skulle lagas. Det var ju ganska intensivt men planerade man bara väl så gick det bra.

Hade även stor hjälp av våra grannar som hjälpte till vid hämtningar på fotbollsträningarna och vid ett tillfälle så storhandlade en annan granne till mig. Vilken service och rent av lyxigt.

En annan stor grej som hänt under är att jag sökt ett jobb. Jag har genomgått två intervjuer och gjort ett test för att få fram en profil för mig så nu återstår bara enhetschefens telefonsamtal om jag får jobbet eller inte.

Är ju inte redo ännu för ett heltidsjobb, men målet är ju att på sikt att vara redo för det. Var hos läkaren igår och blev sjukskriven ytterligare 3 månader. Vilket känns bra att inte bli ytterligare stressad av att inte bli sjukskriven.

Min rehab går hela tiden framåt och idag så gick jag mina första steg utan någon form av hjälpmedel, kändes otroligt befriande.

Att sen foten fortfarande släpar är inte hela världen, mer än att man sliter liter mer på skorna;-)

Det som sätter mest stopp för min vardag är ju min värk och min trötthet. Förra veckan och fram tills igår så har jag haft det riktigt tufft med mycket värk och enorm trötthet. Men det är inte så mycket att göra åt mer än att lyssna på kroppen och ta de tabletter som hjälper mig med värken.

Jag fick ju även en värmefilt av familjen då jag fyllde år och den kommer ju väl till pass när man har ont. Även massagestolen som jag lånat av företaget Promas används flitigt för att få massage och avslappning.

Har varit slarvig på sistone att ta bilder men jag har varit väldigt upptagen då frun var iväg så jag prioriterade helt enkelt bort bloggen och förra veckan hade jag ju kraftig värk och mycket trötthet så då blev det heller inte av. Tror nog att värken och tröttheten kan vara en konsekvens av att man kört på alldeles för hårt de 10 dagarna och inte tillåtit sig att känna efter alls. Nu när frun är hemma kan man koppla av och tillåta sig att känna efter och då kommer den verkliga Jörgen fram.

Vidare framöver så är det ju trädgården som ska höststädas och känner att jag inte har så mycket ork till det just nu men en sak i taget så kommer det säkert att gå det också:-)

Får förhoppningsvis lite hjälp från svärfar som brukar ställa upp och ta ett tag när det behövs.

Annat som hänt under tiden jag inte skrivit är att jag köpt ett släp som jag tänkte mig kunna utnyttja den dagen jag blir frisk:-)

Ska försöka uppdatera min blogg lite oftare och framför allt ha lite bilder med i den.

Må så gott tills vi hörs nästa gång

203-08-28,29,30,31,01

02/09 2013, kl. 21.30

Godmorgon

godmorgon alla godingar.....

Idag har jag lite funderingar på sjukdomar som inte syns, även om delar av min sjukdom syns så har jag ju delar av min sjukdom som inte syns dvs hjärntrötthet och behov av sömn.

Jag kan ju se ganska pigg ut en dag och de mäniskor man stöter på säger oh vad du ser glad och pigg ut trots man inombords känner sig helt färdig.

Att ha ett handikapp som inte syns rent fysiskt kan ju vara ganska kompicerat. Folk kanske tycker man avskärmar sig och inte är lika social som man var förut och då kan ens omgivning uppfatta en som lite sur och trist som inte orkar umgås.

Därför är det viktigt för ens omgivning att inte se det på det viset, utan man orkar helt enkelt inte som man gjort tidigare. Att man som person i ens nätverk så som kompis, närstående, arbetskamrat, etc. kan ha en förståelse och en acceptans för ens sjukdom.

Ofta går allt bra om jag vårdar mig själv och lyssnar på min kropp och sover det antal timmar jag behöver på eftermiddagen, helt enkelt att kroppen styr dagens rythm.

Nu nog om funderingen och vidare i min blogg där jag tänker återge vad som hänt under dessa dagar som förflutit sen jag skrev sen sist här på bloggen.

På onsdagen så passade jag på att ge hunden sin skönhetsvård. Först så kammade jag igenom hela hans päls och redde ut alla tovor och efter det så blev det tvättning och schamponering av hans päls. När det var gjort var det dags för lite balsam och sedan så fönades han riktigt fin.

Imponerande att se att han kan vara still så länge och låta mig hålla på med han för det tog nästan 2 1/2 timme att göra allt detta.

När han väl var färdig så fick han naturligtvis en rejäl belöning i form av ett gnag ben. Han vet precis vad som vankas när han är klar för han springer direkt ut till skåpet där godsakerna förvaras.

När jag sedan slängt i mig lite rester från gårdagen så gick jag en rejäl promenad med ludde så han fick sin rastning. Han har blivit så duktig så jag har han sällan kopplad inte mer än vid de tillfällen då jag möter någon annan hund.

När vi kom hem så var det dags för att lägga sig och ta sin eftermiddagslur som blev nästan 2 timmar lång, vilket var riktigt skönt.

När jag sedan vaknade så tyckte jag det kändes bra att ge sig ut och klippa gräset vilket jag gjorde. Efter en stund så kom en bekant till mig med en hel kasse gula plommon, vilka var helt fantastisk goda. Vi satt ner en stund och tog en kopp kaffe och satt och snackade beundrar så hennes humanistiska människosyn och vi delar den på många olika plan.

När hon åkt iväg så började jag att laga middag skulle ha hemma grillade kycklingklubbor och pastasallad. Så på med gasolgrillen och sen på med pastan och göra sallad. Det blev kanongott

Sen så stack frun och tösen iväg för ridning och jag fortsatte klippa gräset nästan klart för jag sparade en bit eftersom jag kände mig trött och sliten, och gräset finns ju kvar tills imorgon.

På kvällen slappade jag mest och gick och lade mig ganska tidigt.

Torsdag och jag tänkte att idag ska jag inte göra ett jota utan bara slappa så jag gick och lade mig efter det att ungarna gått till skolan. Låg och slappade tills mobilen ringde och en påminnelse som jag lagt in om att jag skulle ha en synundersökning idag klockan 11 så nu blev det bråttom eftersom jag glömt ringa om färdtjänsten dit. Så snabbt upp och på med kläder och iväg.

Sen när jag kom hem igen så gick jag och lade mig och sov ett par timmar för att känna sig piggare och orka med resten av dagen.

Sen kom svärfar för att hälsa på och ta en kopp kaffe. så vi satt ner en stund innan jag stack ut och klippte gräset som var kvar, men innan jag stack ut så hängde jag upp tvätten i maskinen och laddade den med en tvätt till.

Under tiden jag klippte kom en kompis ut och när jag var färdig med gräset gick jag in och gjorde lite mackor till tösen som skulle iväg på fotbolls träning.

Det var väldigt hektisk stund med att göra allt detta så när väl frun kom hem så var det en skön avlastning. Vi hjälptes åt att duka fram lite kvällsmat och eftersom både kompis och svärfar var kvar så var det en självklarhet att bli många till kvällsmaten.

Nu skulle pågen iväg på fotbollsträning så frun körde han och jag diskade upp efter maten så det skulle vara rent och snyggt.

Nu var tvätten färdig så jag hängde upp den och började sen tillsammans med frun vika undan all torr tvätt som blivit liggandes, men frun ville jag hellre skulle vila mig så hon tog det mesta av tvätten och min vila var väldigt välbehövlig efter den hektiska sen eftermiddagen.

När detta var klart så slöt jag ögonen och somnade så fort så jag knappt hann reagera själv.

Fredags morgon och jag ska iväg på träning på rehab och idag så har jag en heldag där så jag kommer inte vara hemma förrän vid halv fyra i em.

Först på dagens övningprogramm var ett besök hos arbetsterapeuten där vi testade av olika vardagsbestyr åsom knäppa knappar, skruva av burklock etc det gick faktiskt jättebra. Jag fick också med mig en lera hem för att öva upp fingrarnas motorik och styrka och till denna en hop övningar som jag kunde göra hemma.

Jag började dagens sjukgymnast övningar med att cykla som uppvärmning och sedan tränade jag väldigt mycket gång med hinder där jag var tvungen att lyfta foten över. Det gick väl sådär men skam den som ger sig och till sist så lyckades jag ta mig över 3 av 4 hinder vilket är en klar framgång.

När jag sedan var klar så gick jag och en annan patient upp i sjukhusets matsal och tog en dagens vilket satt som en smäck efter förmiddagens träning.

Mätta och trätta så gick vi ner i gympasalen och lade oss på varsin brits och sov en halvtimme, helt underbart.

Nu var det dags för lite varmvatten gympa så in i duschen och sedan ner i det 35 gradiga vattnet. Så gött att kunna känna att det inte är så besvärligt att röra sig och framförallt den goa värmen. Nu körde en av sjukgymnasterna ett träningspass typ som ett gympingpass med rörelser. Det var väldigt jobbigt och påfrestande trots vi var i vattnet men det gick.

Så nu var det upp ur badet och vidare till taxin som har en sån där somnande effekt på mig så vi hann nog inte ut ur Hässleholm förrän jag sov och vaknade inte förrän jag var hemma.

Rullade in i huset och sa hej till alla och sen gick jag in i sängen och vaknade 2 timmar senare totalt vimmelkantig och omtöcknad.

Frun och barnen som varit i stan hade köpt färdigmat med sig hem så det var bara att sätta sig vid dukat bord:-)

Sen blev det fredagsmys i soffan där uppe, vilket var riktigt mysigt. Men john blund kom tidigt till mig i fotöljen så jag somnade och pallrade mig ner sen till sängen

Vaknade ganska tidigt denna lördagsmorgon, satt som vanligt med datorn och en kopp nybryggt kaffe och surfade runt innan huset vaknade. Var ute en morgonrunda med hunden också såklart.

När jag kom hem så blev det lite frukost innan ungarna vaknade och ville gratta mig på min födelsedag.

De ville jag skulle gå in och lägga mig i sängen sen kom de sjungandes hela familjen och gav mig presenter.

Jag fick en värmefilt och ett par nya hörlurar.

Sen fick jag också något jag suktat efter länge nämligen en motorcykel om än i miniatyr. Sonen hade hittat den i en affär och precis en sån som jag vill ha, den pojken han har humor.

Sen fortsatte dagen med lite grattis hälsningar via facebook och sms kan faktiskt sakna den mellan mänskliga kommunikationen en sån här dag, men en hälsning är bättre än inget alls.

Sen på eftermiddagen så undrade sonen och hans kompisar om vi inte kunde åka ut båt för de var sugna på att åka ring efter den. Självklart ställde jag upp på det och vi var ute och åkte en rejäl runda.

Sen på kvällen så lagade vi lite thailändskt käk som jag önskat. Frun höll på med en uppgift till universitetet hela dagen eftersom den måste vara färdig innan hon flyger till cypern på konferens natten till söndagen.

Så jag kommer att vara själv hemma under 10 dagar vilket innebär att allt ska planeras så noggrant som möjligt för att undvika att man blir stressad och blir sämre i sin sjukdom.

Grannar har också erbjudit sig att hjälpa till om det skulle vara något man behöver hjälp med.

Under söndagen hände inte så mycket mer än att tösen och jag tog färdtjänst till hennes fotbollsmatch som de vann med 6-0 riktigt skoj sen när vi kom hem igen gick jag och lade mig lyssnandes i de nya lurarna som jag fick i present.

På kvällen lagade vi något av barnens favorit mat nämligen pasta carbonara som de är stormförtjusta i.

Sen var det dags att förbereda måndagens sysslor så som skolböcker etc. de får dock ta det egna ansvaret för att allt är med. Jag tror man växer av att få förtroende som människa.

Kramar till folket

Godnatt

2013-08-27

27/08 2013, kl. 21.39

Hej alla goa och trevliga människor.

Sen jag skrev här sist så har det hänt en del saker som jag tänker beskriva här nedan.

Jag vill först och främst tacka alla goa läsare som väljer att lämna kommentarer på min blogg. Det kan kanske tyckas att det kvittar om jag lämnar eller inte men där har ni fel för det betyder oerhört mycket för mig och jag besvarar alla kommentarer det värmer mig oerhört mycket

Denna omgången så var det ovanligt många och värmande, kloka och kommentarer som verkligen gick rakt in i mig och min själ, underbart.

Det som hänt mig under dessa dagar som gått sen vi hördes av har inneburit väldigt svåra dagar för mig med mycket värk ett enormt sömnbehov, så dagarna har i princip spenderats mestadels i sängen, har enbart lyssnat på kroppen och försökt lindra värken med sömn och varianten starkare smärtstillande.

Har också försökt bada varmt med massagestrålarna påkopplade i badkaret:-) har kommit på att värme är en grej som är bra för att lindra värken så jag har önskat mig en värmefilt nu när jag fyller år i slutet på månaden.

Det känns så tråkigt när man drabbas av en sådan här dålig period och man får dåligt samvete för resten av familjen att man inte kan delta som man brukar göra.

Inte åka med på matcher som ungarna spelar etc.

Sömnbehovet var gigantiskt under gårdagen då jag i princip sov bort hela dagen förutom att jag på eftermidagen var på en anställningsintervju vilken kändes väldigt bra.

Jag var där i god tid så jag hann ta en glass på torget som smakade alldeles förträffligt.

Det konstiga är att idag så sov jag till klockan 6 och inte som det brukar att jag vaknar långt innan klockan ringt. När jag sen vaknar till känner jag att min värk är betydligt bättre och åter har sjunkit till min normala värk nivå, ni kan inte fatta hur underbart det kan kännas att kunna ta sig upp ur sängen utan det gör vansinnigt ont, vilken befrielse.

Att kunna hjälpa till med frukost kunna dammsuga och bädda direkt på morgonen, att få göra det som är normalt är en känsla som inte riktigt går att beskriva. trots man sitter i rullstol och har måttlig värk.

Sådana saker som folk tar för givit eller tycker är tråkigt upplever jag som en riktig höjdare, sjukt va.

Nu sitter jag i taxin på väg till min rehab och idag ska det tränas då jag känner mig riktigt på hugget. Får väl se vad de härliga personalen kan tänkas hitta på för mig idag. De som jobbar där är så underbara för oavsett hur dåligt man mår när man kommer dit så har de en magisk förmåga att få en på gott humör.

De har en fingertoppskänsla som är unik där de ser precis på vilket humör man är på och lägger ens träningsnivå utifrån ens kraft och humör, de är bara rent ut sagt fantastiska!!!

Så nu är jag snart framme vid rehab och passar på att ge er allla läsare en stor kram och en förhoppning om att ni får en underbar dag

Under rehab idag gick jag rätt så mycket med mina kryckor samt fick mycket stretching av mina ömma ben

Idag fick jag också bevis för att styrkan i vänster armen åter är på väg tillbaka även om det bara är en 7 del av min styrka fån förr så är det ändå en fördubbling som när jag var som svagast vilket är oerhört glädjande

Jag lyfte även frågan om vem som ska vara min behandlande läkare då rehabs ordinarie läkare inte vill ta sig an mitt case eftersom hon naser att hon inte har kompetens nog att handha det. Så då undrarade jag vem som ska vara det eftersom jag anser att min vårdcentrals läkare som är en duktig allmän läkare inte har den specialist kompetens som kan behövas i mitt fall.

Så frågan skulle lyftas upp i teamet först och sen ev. till högsta chefen för sjukhusorganisationen i Hässleholm. Jag kommer stå på mig vill jag lova.

Sen lyfte jag även frågan om hur jag ska ta mig fram till vintern vilket jag o rehab personalen hoppas med hjälp av mina ben, men jag säger OM det inte går måste vi ha en plan B som går in och den måste vi börja jobba med nu för ska jag ha en permobil så tar det 6 veckor för handläggning.

Nu under kvällen har tösen och jag varit nere vid badplatsen och hon har tagit ett kvällsdopp så underbart att bara kunna rulla ner på 5 minuter och kasta sig i plurret.

Det är en fantastisk sensommarkväll så det gäller att passa på och njuta då tillfälle ges.

Er bloggskrivare Jörgen

2013-08-25

25/08 2013, kl. 14.42

Godmorgon vänner

Idag är en ny dag med unika möjligheter, en dag som aldrig kommer i repris. Ibland så tänker jag så och det både ger mig en tankeställare att göra så bra som möjligt av dagen och samtidigt skrämmer det en för att tiden ibland bara upplevs rinna iväg.

På morgnarna brukar jag ta morgonpromenaderna med våran bebis Ludde när min värk eller sjukdom inte hindrar mig

I fredags när jag var på rehab blev det inte mycket tränat tyvärr. Jag var först på arbetsterapin och var ute och gjorde fint i deras trädgård dvs. sinnenas trädgård. en liten oas som de skapat med massor av växter odlingar lusthus etc. Gjorde riktigt fint därute, det behövde tas ogräs på plattorna samt sopas av, så det såg rent och snyggt ut inför den kommande kräftskivan med alla inneliggande patienter på strokeavdelningen.

När jag sen skulle ner till sjukgymnastien så såg de väl på mig att jag inte var riktigt i form som delvis berodde på att jag varit uppe sen tio över fyra och så hade jag ju min värk.

Så jag lade mig på en brits och fick en kudde och detta är beläget inne i gympasalen men jag somnade tvärt och sov mig igenom hela sjukgymnastik tiden vilket inte var så bra men kunde inte styra tröttheten alls. Jag hoppade även över eftermiddagens trääning i varmvattenbassängen eftersom jag bara kände att jag behövde kommma hem och sova.

Sagt och gjort så hem med taxin och ta några smärtstillande och sen i säng för att sova ytterliggare 2 timmar. När jag sen vaknade till så kände jag fortfarande den otroliga värken som tär så på en, men vi åt en god middag på kvällen och det skingrar ju tankarna lite.

Senare på kvällen ringde min bästa vän Uffe och frågade om han och frun kunde komma på en snabb kopp kaffe och även om jag var trött så är det alltid trevligt när de tittar ut till oss för att sitta ner och snacka skit. Ett mycket uppskattat inslag med spontanitet.

När sedan de begav sig så slocknade jag med det samma.

Så kom lördagsmorgonen och jag och en kompis hade bestämt att vi skulle ut och fiska. Vi hade sagt att vi skulle sticka ut vid halv åtta så strax därefter kom han och vi drog ner till båten för att sedan köra uti denna underbara morgonstund.

Vädret var helt perfekt kunde knappast bli bättre och sen som gräddet på moset så nappade det riktigt bra så vi åkte hem med en gädda och sju aborrar, vilket är lycka.

Att få känna hur det rycker till i spöet och sedan veva in och konststycket att inte tappa den på väg in är en unik känsla varje gång och alltid lika befriande.

Faruk som kompisen heter fick en gädda och tänkte visa hur det gick när den kom i båten.

Sen när jag kom hem så tog jag smärtstillande eftersom det är mycket ansträngande för mig att ta mig upp och ner till båten och att också ta mig i kräver en envishet. Så jag sov en stund för att sedan kompisarna Hasse och Jessica skulle komma tillsammans med deras barn.

Så vi fixade lite käk och satt och njöt av varandras umgänge. Det var många befriande skratt denna kväll, vi har verkligen skoj när vi ses och dessutom så gillar våra ungar deras så de trivs kanon ihop.

Men jag hade en fruktansvärd värk under kvällen så jag fick ta extra smärtstillande tabletter och sen var jag väldigt trött så det gjorde ju inte saken bättre.

Under sen kvällen var jag så trött så jag låg och slummrade till i soffan trots vi pratade och skrattade för fullt.

När sedan de åkte hemåt så snabbade jag mig att hoppa in i sängen och somnade ögonblickligen.

Idag är en dag då värken gör sig påmind på ett mycket otrevligt sätt har så ont så ont så denna dag kommer enbart handla om att vila sig vilket man kan tycka är tråkigt som övrig familjemedlem , att jag bara ligger i sängen och vilar mig. Det är också väldigt tråkigt för mig personligen att inte kunna njuta då vi alla är lediga

Men denna dag för helt enkelt bli en återhämtningsdag då allt annat än vila är bortprioriterat, får dock se hur det blir framåt dagen men hoppas kunna ta mig något i det fina sommarvädret eller kanske det superfina höstvädret, oavsett så ska jag göra det bästa möjliga av dagen

Kramar

2013-08-22,23

24/08 2013, kl. 05.17

Hej alla goa

Sitter just nu i taxin på väg till min rehab i Hässleholm och försöker redogöra lite för mina äventyr de senaste dagarna.

De senaste dagarna har jag vaknat väldigt tidigt omkring 4 halv fem på morgonen vilket är väldigt tidigt. Har testat att lägga mig senare på kvällen men det hjälper inte och att sova på eftermiddagen är ett absolut måste för mig och mitt huvud och kropp

Igår så var jag ute och fiskade alldeles själv. Jag har ca 100 meter ner till båten och det är väldigt mycket bråte ivägen samt på vissa ställen väldigt mjukt underlag vilket gör att framhjulen på rullstolen sjunker ned.

Så det var en riktig pärs att ta sig ner med utrustning och fiskespön till båten, så jag var helt genomsvett innan jag ens kommit i båten.

När jag väl kommit i och fått av kapellet på båten och ut på sjön så svalnade ens kropp av ordentligt av fartvinden.

Så avkopplande att sitta och fiska även om det bara blev kaffedrickande och ingen fisk, så var det ändå helt underbart. Var ute hela fem timmar på böljan blå, fantastiskt.

När jag sedan skulle hem så var krafterna i princip helt slut och jag kände att det var mig lite övermäktigt med denna tur och så länge, men envis som jag är så tog jag mig hem även om det tog tid.

När jag sedan kom hem så mötte mig en hund som ville gå en runda för att göra sina behov, då var man inte direkt lycklig över att ha hund, men det är ju ett måste.

Men när man ser denna lilla söta varelse så kan man ju inte bli mer än glad igen

När jag sedan väl var hemma så blev det en frukt och sen sängen tills försäkringskassan ringde mig eftersom jag sökt henne tidigare, så det var ju bra hon ringde upp men tråkigare att bli väckt det blev ju ändå en timmes sömn viket var helt nödvändigt.

Nu var barnen hemma och vi var tvugna att äta tidigt idag så det blev till att slänga några korvar på grillen. Dessa korvar är helt underbara inhandlade på ett litet slakteri i Malmö, de är smaksatta med chili och vitlök och enbart kött så man orkar inte mer än en sådan.

Sen skulle barnen iväg Saga till fotbollsträning och Simon till övernattning under bar himmel med skolan. Så jag blev själv hemma och hann då plocka undan lite och få undan lite grejor som låg framme.

Har idag också fått mycket glädjande telefonsamtal från två olika arbetsgivare som skulle vara intresserade av att anställa mig och det är ju bara så roligt och fantastiskt och jag känner mig riktigt hedrad av detta. Kruxet är ju att man ska orka med det just nu också vilket kanske är den stora frågan. Men kan kanske börja så smått för det tror jag nog hade gjort mig gått och jag tycker att det är bara att prova går det inte just nu så får man väl backa ett steg och vila sin kropp och själ lite till, men det vet man ju inte förrän man har provat

Sen kom tösen hem och vi satte oss och myste lite framför tv och sen var det dags för tösen att slänga sig i loppe lådan (sängen)

Och jag var inte sen att ta mig nerför trappan och krypa ner mellan lakanen

Kramar från er bloggande vän

Jörgen

2013-08-20

20/08 2013, kl. 20.02

Godmorgon alla min efterlängtade läsare

Sitter i tidiga morgonstund och filosoferar över saker och ting. Det är ju väldigt länge sen jag var inne och skrev något här. Som jag ser det beror det främst på två orsaker dels har jag blivit fyiskt bättre och kan gör mer saker på min egen hand och då har bloggen blivit liggandes och dels har jag haft en period då min trötthet varit så ansträngande så jag har helt enkelt inte orkat.

Men vi har ju varit ute med båten ett par gånger för att fiska lite abborrar och åka i badringen efter båten. Tyvärr har jag ju inte haft någon telefon under ett tag så tyvärr har jag ju inte kunnat föreviga dessa tillfällen men hoppas på att det kommer fler.

Jag har också varit ute i trädgården mycket och fixat med framför allt gräsmattan som fått lite toppdressing och nya gräsfrö på sina ställen, gäller ju att renovera även den när den blir sliten.

Denna tiden på året är det perfekt att så gräsfrö för nu har de redan kommit upp och det börjar bli grönt. Det är ju fortfarande varmt och på natten tillför ju daggen fuktan till fröna så de gror snabbt.

Jag värnar ju om att ha en grön och fin gräsmatta så det har ju till följd att man får klippa var tredje dag och då gäller det ju att ha en klippare som fungerar och klipper snyggt därför har jag en cylinderklippare och har nu uppdaterat till en nyare modell än den som jag hade innan med rullatorn på släp. Numer åker man ju rullstol efter och det känns som rena rama vrålåket jämfört med den tidigare.

Vidare har jag haft min farsa på besök efter flera år utan att setts, det var trevligt och vi satt ett par timmar och pratade vilket kan behövas, så nu får vi se vad frukten av detta blir för framtiden.

Det är alltid trevligt när folk visar att de bryr sig om en och kommer och hälsar på:-)

Vidare har jag kommit igång ordentligt med min rehabilitering och är där nu varje tisdag och fredag och har dessutom utökat med bassängträning. Där jag får en rejäl genomkörare för hela kroppen under en timmes tid vilket resulterade i att jag var helt slut dagen efter det första passet eftersom jag tog i för mycket trots de varnade mig att jag skulle ta det lugnt.

På sjukgymnastiken har jag nu avancerat till att ha min skena på mig och endast med hjälp av en sjukgymnast ta mig framåt gående vilket är ett stort framsteg.

Det är så glädjande att det gått så snabbt att komma igen och idag så har jag boxats med en av sjukgymnasterna, hon höll upp kuddar som jag boxades emot riktigt riktigt jobbigt men skitkul. Hoppas detta blir ett återkommande träningsmoment för det behöver jag verkligen träna.

Det ger mig både balansträning styrka och kondition och en kick som är svår att beskriva.

Har under tiden försökt lösa bekymmerna med min förflyttning och bilbekymret. Mailade till Volvo personvagnars marknadschef och frågade om de kunde tänkas ställa upp med en automatarea som någon av de anställda hade haft i sin tjänst till ett reducerat pris, men de sponsrade inte enskilda personer . Var dock glädjande att jag fick svar på mitt e-mail bara synd de inte kunde ställa upp med en automatarea. Kanske finns någon vänlig själ som läser denna blogg och skulle ha viljan och ambitionen att hjälpa mig i min situation, så det slipper gå ut över min frus forskarstudier mer än det gör idag.

Kanske en bilförsäljare som vill skylta med sitt bilmärke och sin firmas namn här på bloggen och i mina kommande föreläsningar

Sen har vi varit nere vid båten någon kväll och kollat in den underbara solnedgången som vi har nere vid våran hamn, det ger sådan energi att sitta i solens strålar och njuta av solens värme innan den går ner över horisonten

Det är sådana små saker som jag måste lära mig sätta värde på.

Just nu har jag varit inne i en period där jag hela tiden vill ha saker som jag länge velat ha som tex. motorcyckel, utespa, släp etc. jag känner att det hade gett mig glädje och sysselsättning men jag vet också att den glädjen inte är speciellt långvarig utan att man måste kunna hitta glädje i vardagen.

Det blir också jobbigt för min andra hälft att ständigt höra mig tjatandes om nya grejor man vill ha.

Ibland är det svårt när man sitter i den sits jag sitter i trots man har det bra överlag. Ska ju inte klaga för det finns de som har det betydligt värre än jag men det skänker mig ingen tröst tyvärr.

Under eftermiddagen ser jag med spänning fram emot ett möte med VD för ett stort avslappningsföretag som heter Promas. De ville träffa mig för att kunna se hur vi framöver ska kunna dra nytta av varandra inför framtiden ska bli så spännade att få se vad de vill och hur det kommer att se ut..

Så har mina sista veckor sett ut och det känns skönt att kunna delge er läsare det

Stora kramar från er vän

Imorgon blir en ny dag

19/08 2013, kl. 22.20

Hej alla läsare

Ja det har varit väldigt dåligt med inlägg från min sida på sistone och jag blir så glad när jag får kommentarer att jag varit saknad. Jag har haft lite för mycket på agendan, men imorgon kommaer ett längre inlägg om hur jag har det i min vardag nuförtiden. Ska bli riktigt skoj att få skriva av sig lite. Men det beror på min dagsform imorgon men vi får se vad morgondagen erbjuder.

Kramar

Passar på att njuta lite nu på kvällskvisten av den underbara promas fotöljen som jag så förmånligt fått låna av dem:-)

2013-08-03--2013-08-07

07/08 2013, kl. 11.14

Hej alla bloggläsare

Just för ögonblicket sitter jag och sörplar i mig mitt morgonkaffe, gillar stunden på morgonen att få avnjuta den i lugn och ro.

De senaste dagarna har jag legat på alldelles för hårt och gjort alldeles för mycket som resulterat i en djävulsk värk som i sin tur resulterat i att behöva ta starkare värktabletter, vet inte riktigt varför det blir så men jag kör på av bara farten.

Jag måste jobba stenhårt med att ta det lugnt, nu när ens fysik blivit något bättre inbjuder det till att göra fler saker och då är det så mycket min knopp vill och som inte kroppen orkar så frustrerande.

I helgen så var vi barnfria eftersom pojken var på träningsläger med fotbollen och tösen var hos en kompis och skulle sova över där.

Så vi begav oss iväg till Hanö för att hälsa på kompisar om hade kört ut med sin båt dit. Så vi tog färjan över från Nogersund.

Vi tyckte det var ett djäkla rövar pris för biljetten 120 kr per vuxen för 20 min resande. Tänk då på de som bor på ön och tvingas pendla, de blir ju ruinerade på kuppen.

Väl framme så spenderade vi hela dagen där och hade det jättemysigt, tog jättefina bilder som jag tyvärr inte kan visa här (läs längre fram i berättelsen om varför)

Tyvärr kunde jag inte gå ombord på deras båt eftersom jag inte vågade utsätta mig för detta. De låg dessutom förtöjda med en båt innanför sig så då hade jag varit tvungen att först gå ombord på en båt och sedan kliva över till deras vilket varit en omöjlighet för mig.

Så vi spenderade dagen med att fika, grilla korv och rulla runt och titta på fina båtar som låg förtöjda i hamnen.

Efter dagens slut så tog vi färjan hem igen och styrde kosan mot balsby.

Väl hemma så mötte vår fyrbente vän oss och var överlycklig, han hade ju varit hemma fem timmar själv och viftade på svansen mer än någonsin.

När vi hälsat färdigt så kände jag mig rätt så färdig i kroppen så vi värmde lite rester och slängde i oss det för att sedan gå ut på altanen och lägga oss i varsin solstol med varsin filt och så satte vi på gasolvärmaren, så gott det var och det dröjde inte många minuter förrän jag sov som en stock.

Vaknde sen vid fem på söndagsmorgonen steg upp och satt och filofiserade vid köksbordet. Kollade av nätet och de sidor jag brukar kolla på morgonen dvs bloggen, mail, aftonbladet, blocket. och fb.

Konstigt det är med rutiner och vilka vanemänniskor vi är. Har man rutiner så är det konstigt och lite frustrerande när man inte utför dessa.

Dagen känns på något sätt annorlunda om man inte gör som man brukar, och då blir det ju annorlunda om man inte gör som man brukar.

Med denna dag hade jag som målsättning att försöka få gräset klipps eftersom det just nu växer som ogräs vilket ifs är trevligt med en tät och supergrön gräsmatta men att klippa är baksidan av det myntet;-).

Jag skulle även försöka få båten sjösatt det har jag ju längtat efter så länge. Så efter frukost så begav jag mig ner till bryggan för att se vad som behövde göras vid den och eftersom vintern och isen gått hårt åt bryggorna och flyttat dem minst en meter upp på land så var en omfattande renovering aktuell.

Så jag bad min granne hjälpa mig ner med verktygen och så rullade jag ut på bryggan och plockade upp allt ur mina jobbe byxor och lade det i rullstolen för att det inte skulle bli blött när jag kravlade mig i vattnet med stöd av bryggan. När jag väl var i vattnet och höll i bryggan samt drog i en bock så kantrade hela bryggan till följd att rullstol med nycklar telefon skruvar kläder etc åkte i vattnet.

Eftersom det grumlades om ordentligt fick jag stå helt still till vattnet blivit klart igen så jag kunde se bottnen och lyckades minsan hitta både nycklar och telefon, sen var det dags för nästa etapp att ta mig upp på land med rullstolen i släptåg vilken pärs.

Så nu framöver blir det tyvärr inga bilder eftersom iphonenen är förstörd och inlämnad och kommer få en ny inom 5-10 arbetsdagar så till dess får ni hålla tillgodo med det skrivna:-)

Sen fick jag hjälp av en granne att ta loss bockarna som bryggan vilar på och få dem upp transporterade till huset.

Som tur var hade jag virke hemma så jag kunde göra nya bockar eftersom de andra hade isen förstört de gamla. Fick hjälp av frun att göra dem så det var verkligen ett teamwork, roligt att göra det ihop för jag hade inte själv klarat av det men sjukt nöjd över att få gjort nya. Sen hjälpe två andra som också har bryggan att dra upp den gamla sänka den så jag kan rulla upp på den samt återmontera och rikta den med hjälp av de nya bockarna.

Så nu var det bara sjösättningen kvar så det hjälpte grannen mig mitt över gatan med, körde upp den på trailern till isättningsplatsen och vips så var båten i vattnet, vilken fantastisk lycka att känna vinddraget och få krama upp gashandtaget till max och känna hur båten studsade fram på vågorna.

Körde sen in och hämtade den granne som hjälpt till med bryggan och hans två barn samt mina egna två så det blev bad och fiske under kvällen.UNDERBART

Igår så var det åter dags för att göra entré på rehab efter deras semester och det kändes på något vis att det var till att börja om från början igen, hade ju tappat mycket under de fyra veckor jag varit borta från träningen. Så det kändes lite trist men de är så underbara på det stället så oavsett om man är deppig när man kommer dit så gör dom en glad.

Hade ju tid med sjukgymnasten och kuratorn också denna dag.

Hos kuratorn pratade vi hur denna sjukdom påverkar oss alla i familjen och framför allt frun som får dra ett tungt lass och köra alla ärenden samt köra till alla träningar, kompisar etc som barnen skall till dessutom så vill jag bli skjutsad till olika ställe emellanåt och det tar sån tid ifrån hennes arbete så hon känner att hon inte hinner med och det blir ju besvärligt då för oss alla.

Min fru forskar just nu och har massor av arbete att göra och så jobbar hon hemma vilket inte är enkelt.

Pratade om hur man kan lösa denna knut och ett bra sätt hade ju varit att ha en automatare till bil då hade jag kunnat ta mig var jag ville behövde inte färdtjänst, kunde skjutsa barnen och ta del av deras föreningsaktiviteter etc. det hade varit en sådan underlättnad för hela vår familj.

Nu är det ju så att man kastar ju inte upp 100 000 ur bakfickan precis så där kommer knuten att lösa. Att få loss 100 000 utan för den skull påverka ens ansträngda ekonomi eftersom jag blir arbetslös på fredag och då bara kommer få a-kassa och 80 på det i sjukersättning och det blir man inte fet på.

Så vi får väl se framöver hur livet kommer te sig men jag är optimist och tror alla problem går att lösa om man lägger ner tillräckligt mycket tid och engagemang på saker och ting.