Torsdagen den 28 februari

 Godmorgon
Idag blev jag väckt som vanligt klockan sex som vanligt och plockade som vanligt fram min laptop för att kolla gårkvällens och nattens aktiviteter för att sedan krypa ner en stund till och ligga och dra sig.
Om man nu ska se något positivt med denna sjukhusvistelse är ju att man kan ligga kvar i sängen en stund extra.
 
Klockan sju
Så kom dagens personal med glada leenden och ett väldigt trevligt bemötande. Det måste jag ändå säga att denna fantastiska personal som kommer med ett leende och  varje dag trots tung belastning och ett slitig vardag med många sjuka människor gör ett fantastiskt arbete. Så klart finns det personer ibland personalen som kanske skulle bytt jobb för länge sen men överlag så år dom fantastiska
 
Efter ytterliggare lite data tid så var det dags för att rulla ut i matsalen för att för inta lite silla frukost, men idag hade dom lyckats lägga matjessill istället för löksill och det var väl ingen direkt hit:-) men frukosten slank ner.
 
 
 
 
 
 
 
Skämt och sido men den medicin ovan hade kanske gjort dagen lättare, men man får ju inte framföra fordon alkoholpåverkad så det är ju lika bra att låta bli det och förresten så dricker jag ju inte alkohol nu på ett halvår räknat från nyår för att testa sin personliga karaktär:-)
 
 
Dags för att rulla in på avdelningen igen för morgonens första träningspass,nämligen tvättning och göra sin dagliga morgonhygien vilket man genast känner sig friskare av. Efter detta slängde jag mig på sängen med spotify på hög volym för att ladda inför dagens träningspass inne på sjukgymnastiken. De kom in och hämtade mig och det fanns ingen återväg.
Upp i barren och jag hade ju för mig att slå rekord, men efter några rundor så föreslog de att vi skulle plocka väck det koppel de haft runt min fot för att hjälpa mig att dra fram den.
Jag tittade med skepsis på mina sjukgymnaster och tänkte ni år inte rediga.
Deras envishet vann dock så på med en glidstrumpa på skon och se på tusan jag tar mina första steg utan snöre runt foten TJOOOHOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
 
 

Jag blev så jäkla glad och jag måste tacka deras enastående tålamod och deras envishet som gör att jag går framåt varje dag
 
Bilden ovan visar stolta personer som har gjort att jag idag tagit min första steg sen jag blev sjuk. Vilken insats de gör för mig så att jag kan komma tillbaka så fort som möjligt.
 
När dagens fm pass var överstökat gled en nöjd man in på avdelningen för att inta dagens lunch för att sedan lägga sig en stund på sängen. Jag kände att min huvudvärk var på gång igen så jag ringde efter sjuksköterskan för att få lite extra tabletter, kan kanske vara så att jag tog ut mig lite för mycket under träningen, jag vet faktiskt inte.
Efter ytterligare en stunds vila så var jag tillräckligt utvilad för att ta itu med dagens arbetsterapi som innebär att jag skulle fortsätta olja in trädgårdsmöblerna och skruva i lite skruvar.
Under tiden dök en fin arbetskamrat upp för att se hur det var med mig. Det han fick se var en ekebergare som till varje pris skulle få i en skruv som det var dåliga gängor på, jag slet men fick till sist kapitulera inför uppgiften. Jag gick ifrån uppgiften för att bege sig in till sjukgymnastiken för att gå ytterligare några rundor i barren.
 
Jag gick ytterligare några rundor med glidsockan på skon men utan kopplet runt foten, jag blir så överlycklig när jag klarar det. Kollegan var nog lite chockad över att min gång kapacitet var så liten jämfört med för 14 dagar sen.
 
Nör jag sen gjort detta åkte en slut men glad man in och somnade på sängen med lurarna i öronen, innan personalen kom och väckte mig för att rulla ut och äta kvällsmat i matsalen.
 
Nu ikväll ska jag inte göra något mer än att ligga i sängen och slöa, jag tycker att jag gjort tillräckligt idag dessutom så behöver jag samla krafter till morgondagens hembesök med sjukgymnaster och arbetsterapeuter
 
Så tack för idag och glöm inte se de små sakerna i ens vardag som gör att man gläds och vill gå framåt i livet.
 
Ses imorgon och tack för att ni tar er tiden och läsa mitt nya intresse
 

Kommentarer :

#1: Helene

Du e en Kung Jörgen👑👑👑
Fortsätt kämpa o vilket framsteg idag!!!

Du e min hjälte idag!!!!
Kram

Svar: Tack Helene för din peppning och att du följer min blogg och lämnar kommentarer detta gillas
Jörgen Ekeberg

skriven
#2: Snyggjennie

Känner igen den smala,snygga killen....go Jörgen go

Svar: Vet inte om jag e så jäkla smal, men med denna rörelseförmåga man har just nu går man inte ner många hekto men det känns som det inte spelar någon som helst roll i dagsläget
Jörgen Ekeberg

skriven
#3: peter

Fan va gott jobbat!!! Ja , dom gör ett fantastiskt arbete dom därna sjukhusmänniskorna men största lasset drar du!! Ang. Whiskeyn så blir inte dålig av att få vänta på att avnjutas, så ta dig tid :) / ha en bra helg!

Svar: Ja Peter vist har jag kämpat idag och precis som du mår wiskeyn bra av att lagras <3
Jörgen Ekeberg

skriven
#4: Anonym

Jörgen vi är djupt imponerade av dig och den styrka du besitter,är det någon som kommer tillbaka till ett fungerande liv igen så är det du...när är du på väg hem egentligen? Visserligen så är det bra att du får vara kvar på sjukhuset så länge som möjligt ,för det är ju där proffsen finns för att hjälpa dig,men jag vet ju att de vill att man ska åka hem så fort som möjligt.I vilket fall som helst så finns ditt mående med oss varje dag och vi följer din blogg/Stora peppingkramar från Staffan o Ewa

Svar: Trodde jag skickat ett svar till er men det syntes inte så jag skickar ett till jag är så tacksam hur ni följer mig och skickar peppande kommentarer ni är fantastiska att ha som grannar
Jörgen Ekeberg

skriven
#5: Anders Nilsson

Hejsan Jörgen, kul att följa dig på din blogg, jag har "högläst" för övriga familjen varje dag och vi följer din framfart, fortsätt och kämpa på så ses vi i nästa vecka,alla i familjen hälsar.Anders med familj.

Svar: Tack Anders och övriga i familjen Nillsons det känns oerhört skönt med ert djupa och engagemang för min sjukdom och min väg tillbaka. Ni ska ha ett stort tack för att ni tar er tid från er semester för att peppa mig och följa min rehab genom min nya blogg
Jörgen Ekeberg

skriven
#6: Kattis

Hej!!
Vi försöker att göra varje dag så bra som möjligt för våra patienter!!
Hoppas att allt går bra för dig.
//Kattis, en av alla leenden på avd 104 ;)

Svar: Ja Kattis vet ju inte riktigt vem du är, men de flesta på den avdelningen var fantastiska med en humor och en värme för sina patienter. Var många som gjorde ens vistelse både rolig och trevlig utifrån de förutsättningar man har. Många goda skratt och människor man kommer ihåg därifrån.
Det som kan dra ner stämningen är de som tog så gravallvarligt på sitt jobb att man inte ens kunde le, det är något som inte gagnar vare sig patienter eller er kollegor.
Men som sagt helhets intrycket är bara positivt över lag. De som man kommer ihåg lite extra var norrländskan malin lövet och den andra som jag skivades med om den nya tekniken datorer, china import etc kommer inte på hennes namn och såklart mina plågoandar på den dagliga träningen anki och kayty. sen finns det hju en drös till med ständiga leende så goa ni var
Jörgen Ekeberg

skriven

Kommentera inlägget här :