2013-06-05

Hej alla läsare
 
Idag började dagen med lite grubblerier. Kände mig lite ensam eller hur jag nu ska beskriva det. Saknar att ha social gemenskap med fler än min familj, vill gå till ett jobb och snacka med andra än bara de närmsta fast de ger mig otroligt stöd i vardagen. Jag kan ändå känna mig ensam på dagarna att inte snacka med någon i verkligheten inte få nya inputs etc. Helt enkelt trött på att gå hemma och vara sjuk.
 
Nog om detta, efter frukosten så bar det iväg till min primärvårdsläkare som har hand om min medicinuppföljning samt min sjukskrivning så vid halv nio kom taxin.
Tog hissen upp till Kristianstadskliniken som vårdinrättningen heter. atte mig i väntrummet men det tog inte många minuter förän jag blev inkallad.
Fick recept och en förlägning av min sjukskrivning.  Sen var det klart . Det var 40 minuter tills taxin skulle komma så jag tog hissen upp till adaptus och hälsade på där, de hade vänligheten att bjuda på en kopp så vi satt och småsnackade en halvtimme sen var det ju dags för att rulla ner till den väntande taxin.
 
När jag kom hem så lade jag mig med datorn en stund för att senare somna in och sov en ochen halv timme, guld för kropppen att sova.
 
När jag vaknade så värmde jag lite mat från gårdagen för att sedan rulla ut i det fina sommarvädret och rasta hunden en runda.
 
Väl hemma igen så lade jag mig tillrätta i solstolen och somnade minsann igen, sov från och till.  Fick ju ha ett öga på jycken också även om han inte brukar sticka ifrån mig.
 
Efter detta så passade jag på att göra hunden fin genom att kamma igenom pälsen noga, så gullig han blev den lilla sötnosen.
 
 
Tänkte också överraska frun med lite mat när hon kommer hem så jag tog upp karré att grilla och lade dem i marinad, som jag själv rörde ihop av det som fanns i kylen :-)
 
När tiden för att frun och dottern skulle komma hem så slängde jag in klyftpotatisen och startade grillen. Efter en stund kom de in genom ytterdörren och då var allt färdigt så det var bara att sätta sig och äta.
 
 
Nu är man var mätt och trätt så plockade vi undan och sen rullade jag in mig i sängen för att bli där resten av kvällen för att uppdatera bloggen och lägga in lite bilder.
 
Så nu säger jag sov gott och kärlek till er alla
 
 
 

Kommentarer :

#1: Ulrica

Tittar in här på kvällskvisten och säger hej :).
Vilken underbar gest till din fru att ordna med så god mat. Hoppas att hon uppskattade det.
Jag tycker det är positivt att du saknar den sociala biten. Det är ju ett gott tecken. Nu vet jag inte riktigt orsaken till din sjukskrivning men jag tycker du ger så mycket hopp och en jäklar anamma så jag är övertygad om att du kommer tillbaka men låt det ta tid.
Kram Ulrica
Ps, vad gullig hund ni har.

Svar: Ja Ulrica jag försöker då jag har energi att få passa upp henne också efter allt hon får ta här hemma nu när jag e dålig.Orsaken till att jag är sjukskriven är ju att jag har blivit halvsides förlamad pga stress.
Så jag har kraschat rejält både fysiskt och mentalt men det är bara att bita ihop och kämpa sig tillbaka.
Vist kan det vara ett friskhetstecken med avsaknaden av det sociala men det gäller att ta det i lugnt mak.
Kramar och kärlek till dig
Jörgen Ekeberg

skriven
#2: Sara

En skön dag låter det som :-)
Kan förstå och känna igen känslan av saknaden av ett annat socialt sammanhang ! Kram

Svar: Hej Sara Så roligt att du kommenterar inte många från jobbet man har kontakt med nuförtiden, det känns som om man lätt glöms bort. En mycket tråkig känsla ska du veta.
Hoppas du får en underbar dag med dina närmsta.
Och tack än en gång sara för att du kommenterade det värmer ens hjärta vilket du är bra på
kramar
Jörgen Ekeberg

skriven
#3: Lena S

Så där kan jag också känna. Tyvärr så har jag inget jobb att gå tillbaka till men jag hoppas hitta nåt. Börjar känna mej för frisk för att vara sjuk ;-)
Toppen för familjen att maten var klar när dom kom hem. Gulligt!
Kram

Svar: Hej LenaJa ibland så får man känslan över sig att känna sig behövd, för mig är det en läkeprocess också att känna sig behövd gör at jag mår bra mentalt också.
Kramar
Jörgen Ekeberg

skriven
#4: Anders

Hallå PJ!
Jag håller med dig, en stor del av jobb är den sociala biten och utbytet människor emellan. Att ge och ta, samt ibland förhoppningsvis få bekräftelse på att det man gör är bra :-P

Även om du inte alltid tänker på det så är du till stor hjälp för många även om du är hemma.
Människor som läser din blogg, en del av dem tar lärdom av det du skriver.
Vissa är drabbade av samma öde som dig och känner stöd. Andra som inte är drabbade kanske förändrar sin livsstil genom möblera om i sin privata prioriteringslista.
Du finns, du syns och du gör nytta! :-D

Non alcoholic = styrkan sitter i smaken! :-D

Ha en solig och skön dag! ;-)

Svar: TACK Anders din kommentar har gjort hela mig så glad ända sen jag såg den. Du ska veta att den värmer mig in i hjärtats innersta rum, och dit når inte alla ska du ha klart för digTack så hemskt mycket Anders uppskattar din fina vänskap som du uppvisar här och nu.
Länge sen man blev så påverkad av en kommentar

Stora kramar
Din vän
Jörgen Ekeberg

skriven
#5: Anneli

God middag!
Förstår så väl din ensamhet. Men ibland som du fått erfara så måste man låta allt ta sin tid. Är själv hemma och sjukskriven till i morgon för järnanemi. Men kroppen säger idag att den är inte redo ännu. Bittert men jag måste väl lyssna. Hoppas du får en din nationaldag!

Svar: Ja du Annel man har inget annat val än låta sin kropp styra i vilken riktning man ska styra dagens aktiviteter.Men det finns många som har det värre än vi så man ska skata sig lycklig. :-)
Kramar till dig
Jörgen Ekeberg

skriven
#6: Nilla

Jag känner igen det där med att sakna det sociala umgänget, saknar mitt arbete. Jag kämpade länge med att ta mig till jobbet, så länge att jag bara blev ännu sämre men jag var så rädd att hamna utanför allt socialt liv.
Tyvärr så glöms man ju bort väldigt fort på sin arbetsplats och det gör faktiskt rätt ont i själen.
Kram

Svar: Ja det kan kännas trist att bli bortglömd men jag ska faktiskt åka in i veckan till jobbet så de inte blir av med mig för alltid.bortglömd nog ingen som vill detOch vist gör det ont i själen att bli b
Jörgen Ekeberg

skriven

Kommentera inlägget här :